Enkla frågor om mättat fett

Finländarna konsumerar merparten av det mättade fettet i kosten i form av bredbara näringsfetter, mjölkfett och ost. Därför kan man få ett mått på fettintaget genom att ställa enkla kostfrågor.

De senaste decennierna har finländarnas kostvanor förändrats rätt kraftigt. Det konsumeras framför allt mindre fett än tidigare. I stället för smör används margarin som innehåller vegetabiliska fetter. Däremot har ostkonsumtionen stadigt ökat. Fortfarande är vårt största folkhälsoproblem i näringsväg ett för högt intag av mättat fett.

Det bordsfett vi brer på smörgåsen och den mjölksort vi dricker kunde tidigare användas som indikatorer på fettkvaliteten i kosten. När Folkhälsoinstitutet 1992 samlade in kostdata i en undersökning om folkhälsorisker (FINRISKI) registrerade 1900 personer i tre dagar sitt kostintag och svarade på frågor om fettkonsumtion. Det materialet är nu undersökt. Sambandet mellan kostfrågorna och andelen

toisen palstan alkuun

mättade fetter är klarlagt.

Då frågor som gav bästa måttet på andelen mättat fett i kosten gällde typen av bredbart näringsfett, hur mycket fett man vanligen brer på smörgåsen, hur mycket ost man äter och vilken typ av mjölk man normalt dricker.

Vi har poängsatt de olika svarsalternativen för att beskriva hur starkt de korrelerar med varje fråga. Bedömningen skall ändå göras med en viss försiktighet på individnivå. Också om frågorna ger en rätt god bild av andelen mättade fetter i kosten ger de inte utslag för individer med kostvanor som markant avviker från genomsnittfinländarens.

Genom att addera poängtalen för de olika frågorna får man ett index, som ger en bild av kostens fettkvalitet. Ju högre poängtal, desto troligare är dett att andelen mättade fetter i kosten är hög.

Kostfrågor gällande näringsfett

Eva Roos, KTL