Det finns acellulärt pertussisvaccin mot kikhosta. |
||||||||||||||||||
| Kikhostan är en allvarlig
sjukdom för ovaccinerade spädbarn. Speciellt handi- kappade och
sjuka barn lämnas ibland ovaccinerade, fastän vaccinationen inte
nödvändigtvis är kontraindiserad för dem. Ibland måste
även vaccinationsserien med pertussis-helcellsvaccinet avbrytas på
grund av biverkningar. Avsikten med denna information är att befrämja
användningen av acellulärt pertussisvaccin för att skydda
även de barn som på grund av säkerhetsskäl inte kan
vaccineras med helcellsvaccinet.
Riksomfattande stora kikhosteepidemier har inte förekommit sedan vaccinationerna påbörjats år 1952. Däremot är lokala epidemier vanliga. Vaccinets skyddande effekt avtar ett par år efter den sista vaccinationen. Kikhostevaccinet ges inte till barn i skolåldern ty biverkningarna ökar med åldern och kikhosta är inte mera livshotande i den åldersgruppen. Följden är att kikhosta förekommer som epidemier bland skolbarnen. År 1998 diagnostiserades 805 serologiska fall av kikhosta. Det
verkliga antalet är dock betydligt större, för symptomen
hos vaccinerade individer är ofta lindriga och ospecifika. Allvarlig
kikhosta förekommer hos småbarn som inte har erhållit
PDT (pertussis-difteri-tetanus)-vaccinet eller som fått bara en dos.
Årligen vårdas ca 70 kikhostepatienter på sjukhus.
Pertussisvaccinets effektDe acellulära pertussisvaccinen (DTPa, a = acellulärt ) innehåller 1-5 renade, eller med rekombinationstteknik framställda, antigen av kikhostebakterien tillsammans med difteri- ochtetanustoksoider. En del kombinationsvacciner innehåller dessutom polio- och hemofilusvacciner. Helcellsvaccinet (i den internationella litteraturen betecknat som DTPw,
w = whole cell) som nu används ger ett relativt gott skydd mot kikhosta.
Trots att de senaste effektstudierna gett upphov till motstridiga tolkningar,
är den allmänna uppfattningen den att det acellulära vaccinets
skyddseffekt ( varierar mellan 59-96%, beroende på studie) är
av samma storleksordning som helcellsvaccinets.
BiverkningarJämfört med helcellsvaccinet orsakar det acellulära vaccinet färre lokala reaktioner och feber. I en svensk studie åren 1993-94, jämfördes tre DTPa och ett DTPw vaccin beträffande allvarliga biverkningar. 62 170 barn fick acellulärt vaccin och 20 720 helcellsvaccin vid 3 , 5 och 12 månaders ålder.Frekvensen av allvarliga biverkningar per 100 000 vaccinerade enligt
den svenska studien.
* relativt betydande skillnad
Inget barn fick bestående neurologiska skador till följd av dessa biverkningar. I Finland används ett DTPw-vaccin (Trippelvaccin), framställt av Folkhälsoinstitutet (KTL), som innehåller endast en fjärdedel av den totala tillåtna mängden avdödade bakterier. Därför förorsakar Trippelvaccinet färre reationer än de flesta andra DTPw vaccinerna. Biverkningsregistret för vacciner, som upprätthålls
av Folkhälsoinstitutet, mottog under åren 1997-1998 2,5 rapporter
om kramper per 100 000 distribuerade Trippelvaccindoser. Två fall
av nedsatt muskeltonus, med samtidig nedsatt reaktionsförmåga
samt fyra fall av onormal gällt skrik, som räckt över tre
timmar rapporterades per 100 000 doser. Eftersom rapporteringssättet
inte är detsamma som i den svenska undersökningen i tabellen
kan värdena inte jämföras.
AnvändningDe acellulära vaccinerna har tagits i bruk i bl.a Sverige, Danmark, Norge, Tyskland, Italien och Kanada. I Schweiz och USA rekommenderas acellulärt vaccin för specialgrupper. I Finland används fortsättningsvis DTPw-vaccinet (Trippelvaccinet) som en del av det allmänna vaccinationsprogrammet. Trippelvaccinets användning kan fortfarande rekommenderas på grund av de relativt få biverkningarna och den goda skyddseffekten som uppvisats i den åldersgruppen där sjukdomen är som farligast. En hög vaccinationstäckning tyder på att allmänheten har förtroende för vaccinetDet acellulära vaccinet förorsakar dock färre feberreaktioner
och symptom i det centrala nervsystemet än DTPw-vaccinet. Barn, med
underliggande sjukdom eller tidigare
Det acellulära pertussisvaccinets indikationer i FinlandMan kan överväga att använda DTPa-vaccinet om barnet efter tidigare DTPw vaccination har fått en reaktion som ansetts som relativt kontraindiserande. Dessa är: 1.hög feber (40,5 ° C) inom 48 timmar efter vaccinationen
Om ovannämnda symptom är kraftiga och/eller skyddet mot kikhosta kan anses vara gott kan man överväga att lämna bort pertussis-komponenten vid påföljande vaccineringar. |
DTPa-vaccinet rekommenderas även
för barn som av försiktighetsskäl inte vaccinerats med en
enda DTPw dos på grund av primärsjukdom, trots att vaccinet
inte är definitivtkontraindiserat.
Definitiva kontraindikationer
1.En tidigare vaccination med vaccin som innehåller pertussis förorsakat en omedelbar anafylakatisk chock eller om kraftig allergi mot någon komponent i vaccinet finns dokumenterad. 2.Det inom 7 timmat efter tidigare vaccination har uppstått allvarliga störningar i det centrala nervsystemet som fordrat undersökning på sjukhus, eller om barnet har konstaterad eller misstänkt störning i det centrala nervsystemet. I sådana fall ändras vaccinationsschemat så att vaccin som innehåller pertussis-komponenten utbyts mot DT-vaccin. Anskaffning av acellulärt pertussisvaccinHälsovårdaren som vaccinerat gör en biverkningsrapport till Folkhälsoinstitutet om biverkningar som uppstått i samband med trippvaccinering. Läkaren som ansvarar för vaccinationssäkerhetsfrågor i Fokhälsoinstitutet ger ett skriftligt svar till avsändaren. Svaret innehåller en rekommendation om de påföljande vaccinationerna. Om rekommendationeninnefattar användande av DTPa-vaccin, tar hälsovårdaren kontakt med Fokhälsoinstitutets distrbutioncentral för vacciner som redan erhållit en kopia av det skriftliga svaret. Därefter sänder Fokhälsoinstitutet de erforderliga DTPa-vaccindoserna som behövs för att slutföra primärimmuniseringen. Distributionscentralens telefonnummer (09) 47448333 och fax (09) 47448551. Distribuering av DTPa-vaccinet till barn som inte tidigare har erhållit
något pertussisvaccin sker efter kontakt per telefon med, eller brev
till, läkaren för vaccinationssäkerhetsfrågor,
Terhi Heinäsmäki, KTL (09) 47448671 Jussi Mertsola,KTL Fokhälsoinstitutets arbetsgrupp för vaccinationsrekommendationer: Forskningsprofessor Juhani Eskola, Forskningsprofessor Tapani Hovi,
specialforskare Terhi Kilpi, laboratoriechef Tapani Kuronen, specialforskare
Hanna Nohynek, hälsovårdare
Källor: 1. Kansanterveyslaitos, Tartuntatauti- rekisteri 2. Jussi Mertsola, Jari Hartman och Petri Vehkamäki, opublicerade rön 3. Mortimer EA in Plotkin SA, Mortimer
4. Edwards KM, Decker MD. Acellular
5. Olin P, Rasmussen F, Gustafsson L,
6. American Academy of Pediatrics. 1997 Red Book. Report of the Committee on Infectious Diseases, 33. uusittu painos, 1997 7. Eskola J, Mertsola J. Uudet hinkuyskärokotteet. Duodecim 1996;112:1137-8.
|
|||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||