Kommentarerna behandlar aktuella frågor gällande infektionssjukdomsläget i Finland och baserar sig på siffror från registret över smittsamma sjukdomar. Smittskyddsläkaren kommenterar också aktuella händelser utomlands som kan inverka på bl.a. resenärers hälsa.
År 2009 konstaterades sammanlagt 25 fall av TBE varav 13 hade fått smittan på Åland. Sjukdomsfallen vid Bottenvikens kust härstammar från början av sommaren. Från Åland till Villmanstrand inträffar största antalet fall i slutet av sommaren.
I år har 4 TBE-fall rapporterats i Finland och 9 i Sverige. Det är bra att komma ihåg att TBE även förekommer i Ryssland, Baltikum och Mellaneuropa.
De som vistas längre tider på endemiska områden eller rör sig ofta i naturen kan ha nytta av vaccination. Täckande klädsel och inspektering av kroppen rekommenderas.
Fästingburen encefalit (TBE)
TBE-säsongen är här (TBE-situationen i Sverige, SMI)
År 2009 påträffades närmare 1500 fall av borrelia, och incidensen är fortfarande överlägset högst på Åland. Det enda sättet att förebygga borreliainfektion är skyddande klädsel och daglig inspektering av kroppen.
Borrelios
I fjol konstaterades drygt 100 fall av Pogostasjuka som sprids via myggbett, trots att en klart större epidemi väntades enligt den cykliska förekomsten med sju års mellanrum som är typisk i Finland. Efter en inkubationstid på mindre än en vecka orsakar sjukdomen feber och ibland även utslag. Som kroniska symtom kan ledbesvär förekomma i flera år. Sjukdomsfall har förekommit särskilt i Östra Finland, främst mellan juli och september.
Pogostasjuka
Mer information:
Tartuntataudit Suomessa 1995–2009
Spotlight: Tick-borne diseases (ECDC)
Förekomsten av sexuellt överförda sjukdomar visar ingen minskande tendens. Många finländare har ådragit sig könssjukdomar under arbets- eller semesterresor utomlands. Riskbeteendet ökar lätt i en främmande miljö och skyddsåtgärder glöms bort. Den enda helt säkra metoden att undvika smitta är att avhålla sig från tillfälliga sexuella kontakter. Kondomer ger ett gott skydd mot könssjukdomar, om de används på rätt sätt.
Majoriteten av de smittade är symtomfria eller har lindriga symtom. Även utan symtom kan personen sprida smittan vidare till sina sexpartner. Alla sexuellt överförda sjukdomar kan smitta vid slemhinnekontakt. Slemhinnekontakt uppstår förutom under samlag även vid oral- och analsex.
Intervju med patienten spelar en viktig roll när beslut fattas om vilka prov som ska tas. Ett prov av första urinen klarlägger både klamydia- och gonorrésmitta, medan hiv- och syfilis undersöks av blodprov. Det är mycket viktigt att undersöka och behandla andra sexpartner för förebyggande av nya smittfall. Vårdhavande läkaren svarar för smittspårningen.
Majoriteten av de sexuellt överförda sjukdomarna i Finland orsakas av papillom- och herpesvirus samt klamydiabakterie. Både antalet gonorré- och syfilisfall har ökat under de senaste åren.
Mer information:
Tartuntataudit Suomessa 1995–2009
Sukupuolitautien hoidon porrastusohje pääkaupunkiseudulla
Sukupuolitautien muuttuva hoito (SLL 37/2009)
Sukupuolitautien tartunnanjäljitys (SLL 37/2009)
Könssjukdomar
Resultaten av originalstudien har publicerats i nummer 22/2010 av Suomen Lääkärilehti.
Influenssa A(H1N1)v -epidemian valtakunnalliset seurantatulokset (SLL)
Vid utlandsresor löper man risk att insjukna i tropiska sjukdomar, influensa och andra infektionssjukdomar. Insjuknandet kan ske under resan eller efter hemkomsten.
Resenärens hälsoguide (på finska) innehåller detaljerad information om bland annat smittrisker i samband med utlandsresor och om hur man skyddar sig mot infektioner.
Under sommaren reser många på stadssemester till storstäder i Europa eller på strandsemester till Spanien, Grekland, Italien, Portugal, Turkiet eller Bulgarien. Många gör också vandringsresor till Mellaneuropa eller bad- och kryssningsresor till Baltikum och Ryssland. Andra populära semestermål är bl.a. Thailand, Egypten och Tunisien.
Turister som reser till Sydafrika med anledning av fotbolls-VM 11.6–11.7.2010 kan löpa risk att exponeras för mässling.
I Sydafrika har man mellan januari 2009 och april 2010 diagnostiserat över 10 000 fall av mässling. Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) uppmanar alla som ska resa till VM och inte har haft mässling att kontrollera att deras mässlingsvaccinering är i kraft. Alla som inte är skyddade bör vaccinera sig i god tid före resan.
Mässling förekommer fortlöpande även i Europa.
Ytterligare information om mässlingsituationen i bland annat Europa och Sydafrika:
Towards a measles-free Europe (ECDC)
Temanummer om mässling (Eurosurveillance)
I Sydafrika löper man inte risk att insjukna i gula febern, men de lokala myndigheterna kräver intyg över vaccinering mot gula febern av alla resande som har vistats i eller färdats via länder där sjukdomen förekommer.
I vissa delar av Sydafrika förekommer även Rift Valley-feber.
Det kan också vara bra att påminna alla som ska resa till Sydafrika att landet hör till de länder i världen som har den högsta andelen hiv-smittade.
Ytterligare information
Gula febern (Resenärens hälsoguide, på finska)
Rift Valley Fever in South Africa (WHO)
En av de vanligaste åkommorna bland finländska resenärer är diarré. Diarréer orsakas av bakterier, virus eller urdjur. Risken att insjukna i diarré är störst under den varma årstiden och i områden där livsmedelshygienen är dålig och tillgången till rent vatten bristfällig.
Smittstatistiken för år 2009 visar att det vanligaste smittlandet för utlandssmittade fall av salmonella- och campylobacterinfektioner är Thailand. De länder som kommer på de följande platserna i smittstatistiken är Turkiet, Egypten och Spanien. Av shigellainfektionerna hade så gott som alla förvärvats utomlands, främst i Egypten och Indien.
Man kan försöka förebygga turistdiarré genom att vara noga med vad man äter och dricker och genom att tvätta eller desinficera händerna noga innan man hanterar matvaror, före måltider och efter wc-besök.
Ytterligare information
Grundläggande information om tarminfektioner
Sexuellt överförda sjukdomar är en betydande hälsorisk i samband med utlandsresor. Många finländare har ådragit sig könssjukdomar under arbets- eller semesterresor. Den enda helt säkra metoden att undvika smitta är att avhålla sig från tillfälliga sexuella kontakter. Kondomer ger ett gott skydd mot könssjukdomar, om de används på rätt sätt.
Ytterligare information
Grundläggande information om könssjukdomar
Många sjukdomar sprids av insekter. Malaria är fortfarande en av de viktigaste hälsoriskerna vid resor till tropikerna. Andra myggburna infektioner är gula febern, denguefeber och japansk encefalit. Fästingar kan sprida borrelia (Lymes sjukdom) och TBE (fästingburen hjärninflammation). Genom att undvika att bli biten av insekter kan man undgå många besvärliga infektioner. Vissa sjukdomar kan man skydda sig mot även med hjälp av vaccinering. I utlandet förekommer risk för TBE-smitta i bland annat i Mellaneuropa och i Sverige, Baltikum och Ryssland.
Ytterligare information
Information om malaria (Resenärens hälsoguide, på finska)
Sjukdomar som sprids av insekter och andra djur (Resenärens hälsoguide, på finska)
I Tadzjikistan pågår en polioepidemi som orsakas av ett poliovirus av vildvirustyp. Epidemin började i januari och upptäcktes i maj. Nästan 500 personer har insjuknat: närmare 400 kliniskt bekräftade fall och mer än 140 laboratoriebekräftade fall av paralytisk polio har konstaterats. Största delen av de insjuknade är barn under fem år som har fått tre eller flera doser OPV-vaccin.
Man räknar med ett fall av paralytisk polio per hundra eller tusen smittfall. Det innebär att viruset har fått en omfattande spridning bland befolkningen i Tadzjikistan. Det aktuella polioviruset är ett vildvirus av typ 1 som härstammar från Indien. Polio förekommer endemiskt inte bara i Indien, utan också i Tadzjikistans grannländer Afghanistan och Pakistan och dessutom i Nigeria. Fall av paralytisk polio har påträffats även i flera afrikanska länder, dit sjukdomen har spritt sig från de endemiska länderna.
För att hejda epidemin genomförde man i maj en omfattande vaccinationskampanj i Tadzjikistan, där barn under 6 år vaccinerades med ett monovalent OPV-vaccin med starkare immunogenicitet mot poliovirus av typ 1.
Trots att Europa deklarerades fritt från polio redan 2002, bör möjligheten av poliosmitta beaktas även i Europa. Personer som planerar att resa till ett land där det förekommer polio bör kontrollera sitt poliovaccinationsläge i god tid före resan. Om det har gått mer än fem år sedan den senaste poliovaccinationen, är det skäl att ta en boosterdos före resan. Landsvisa rekommendationer om poliovaccinering finns i
Resenärens hälsoguide (på finska).
Vid etiologisk utredning av akuta sjukdomsfall med förlamningssymtom är det viktigt att beakta möjligheten av polio och andra enterovirus även i Finland. Anvisningar om provtagning på avföring från insjuknade och insändning av prover för virusodling finns på THL:s webbplats:
anvisning om provtagning och insändning av prover (på finska). Proverna undersöks gratis vid THL.
För närvarande förekommer ett stort antal fall av enterovirussjukdom ("höstblåsor") i Kina och Japan. Resande från Kina och Japan bör beakta att de kan ha blivit exponerade för enterovirus.
Ytterligare information
Polio in Tajikistan, update (WHO)
Outbreak of poliomyelitis in Tajikistan in 2010: Risk for importation and impact on polio surveillance in Europe? (Eurosurveillance)
ECDC Threat assessment: Hand, foot and mouth disease (HFMD) in Asia
Merja Roivainen
laboratoriechef
THL, Enheten för tarmvirus
tfn 040 751 9793
Markku Kuusi
Överläkare
THL, Smittskyddsenheten
tfn 020 610 8935
Risken att drabbas av lunginflammation orsakad av legionellabakterier (legionärssjuka) ökar under turistsäsongen. Utanför säsongen kan vattenförsörjnings- och ventilationssystemen i hotell och badinrättningar vara avstängda, så att legionellabakterierna har möjlighet att föröka sig. När systemen sedan ska startas upp på nytt, frisätts legionellabakterierna till vattnet i fastighetens vattennät eller som aerosoler till andningsluften, om man vid uppstarten inte iakttar föreskrifterna om bland annat vattnets temperatur.
Symtom på legionärssjuka är feber, torrhosta, andnöd och eventuellt huvudvärk, förvirring, muskelvärk, magont och diarré.
Det är viktigt att fråga de insjuknade, om de har varit på resa i Finland eller i utlandet. Även namnet på hotellet eller badinrättningen bör antecknas. Inkubationstiden - tiden från det att man blir smittad tills de första symtomen uppträder - är två till tio dagar. Därför är viktigt att utreda var den sjuke befunnit sig under de två sista veckorna före insjuknandet.
Legionella kan diagnostiseras med hjälp av antigentest på urin, odling av luftvägssekret eller antikroppsanalys av blod. Samtliga fall av lunginflammation som krävt sjukhusvård bör undersökas för legionella med hjälp av antigentest på urin.
Legionärssjuka hör till de smittsamma sjukdomar som läkare är skyldiga att anmäla med hjälp av anmälningsblankett A för smittsamma sjukdomar.
Ytterligare information
Grundläggande information om legionella
Travel-associated Legionnaires' disease in Europe in 2008 (Eurosurveillance)
Från olika delar av världen rapporteras om en snabbt ökande förekomst av karbapenemasproducerande gramnegativa bakterier, speciellt bakteriearter tillhörande familjen Enterobacteriaceae. Det största hotet utgörs av bakteriestammar av arten Klebsiella pneumoniae som kan producera karbapenemas av KPC-typ. Den vanligaste och mest spridda av dessa stammar är K. pneumoniae med sekvenstyp 258.
Bakteriestammar med gener som kodar för karbapenemas har vanligen också samlat på sig andra resistensgener, så att de är resistenta mot nästan alla ibrukvarande antibiotika. Spridningen av stammarna sker huvudsakligen via patienter som överförs från ett sjukhus till ett annat.
Karbapenemasproducerande K. pneumoniae-stammar har orsakat omfattande epidemier i Medelhavsregionen, speciellt i Israel, Grekland och Italien. Också östeuropeiska länder som Polen och Ungern har rapporterat om epidemier orsakade av sådana K. pneumoniae-stammar som kan producera karbapenemas av KPC-typ. I Ryssland är stammar av den karbapenemasproducerande bakterien Pseudomonas aeruginosa mycket vanliga. Förutom i de ovannämnda länderna påträffas multiresistenta gramnegativa bakterier mycket allmänt också i USA, Sydamerika och Mellanöstern.
Ytterligare information
Karbapenemresistens (på finska)
Smittskyddsläkare
Smittskyddsenheten
Smittskyddsavdelningen
Institutet för hälsa och välfärd, THL
tfn 020 610 8557