Med självdestruktivitet avses strävan eller beteende, som innefattar att skada sig själv eller att ta livsfarliga risker. Självdestruktiviteten kan vara indirekt eller direkt.
Man kan tala om indirekt självdestruktivt beteende då en människa tar livshotande risker, men hon ändå inte har ett medvetet mål att skada sig själv eller dö. Återkommande risktagningar ökar förr eller senare sannolikheten för att komma till skada.
En indirekt självdestruktivitetssträvan kan visa sig som farligt trafikbeteende, överanvändningen av rusmedel, hobbyer som hotar den egna hälsan, negligering av vård av fysisk sjukdom eller att belasta sin egen hälsa oskäligt.