Barn under 9 år som inte tidigare har vaccinerats mot influensa behöver sammanlagt två doser av vaccinet. Det ska gå minst fyra veckor mellan den första och den andra dosen.
Om barnet emellertid under föregående säsong fått åtminstone en dossäsongsinfluensavaccin, räcker det att barnet undantagsvis får endast en dos. i år. Det beror på att årets vaccin innehåller samma virusstammar som under föregående säsong.
En dos räcker inte till för att åstadkomma ett skydd hos ett litet barn som inte tidigare har blivit vaccinerat mot influensa. I Förenta staterna har man jämfört barn i åldern 6-23 månader som fått bara en dos och barn som fått de rekommenderade två doserna. De barn som hade fått endast en dos hade feberinfektioner, lunginflammation och verifierad influensa under influensasäsongen lika ofta som ovaccinerade barn. Av de barn som hade fått två doser hade däremot 70 % skydd mot luftvägsinfektioner med feber, och över 85 % hade skydd mot verifierad influensa och lunginflammation.
De influensavacciner som används i Finland innehåller bara delar av inaktiverade (avdödade) virus. Eftersom de inte innehåller levande virus, kan de inte orsaka influensa.
Sannolikt inte. Det är inte känt att ett enda fall av narkolepsi skulle ha brutit ut efter säsongsinfluensavaccinationen. Pandemrix-vaccinet innehöll samma H1N1-virusstam som de nuvarande säsongsinfluensavaccinen. Finländska undersökningar tyder dock på att varken levande H1N1-virus eller H1N1-virusstammen i Pandemrix-vaccinet har haft någon betydelse vid uppkomsten av narkolepsi. Däremot är det möjligt att Pandemrix-vaccinets förstärkningsämne har haft en inverkan. Säsongsinfluensavaccinet innehåller inget förstärkningsämne.
Vaccineringen ökar inte barnets infektionskänslighet. Tvärtom - eftersom barnet inte får influensa undgår det också eventuella följdsjukdomar, t.ex. öroninflammationer och andra bakteriella sjukdomar. Med influensavaccineringen kan man inte påverka andra virusinfektioner - de ökar inte i antal, men minskar sannolikt inte heller.
Om barnet är mycket allergiskt mot ägg eller om barnet fick en allergisk reaktion efter föregående vaccinering, är det bra att diskutera vaccineringen med en hälsovårdare eller en läkare. I allmänhet kan barn med äggallergi vaccineras.
Barnet kan vaccineras, även om barnet aldrig ätit hönsägg.
Barn är inte skyddade mot influensa ens om de vårdas hemma. Visserligen kan barn i dagvård ha något större risk att råka ut för influensa än barn som är i hemvård. Till skillnad från typiska barnsjukdomsvirus cirkulerar influensavirus antagligen effektivast bland barn i skolåldern och bland vuxna som kommer i kontakt med många människor. Via dem kan också barn som vårdas hemma bli smittade.
Influensavaccinering av barn i åldern 6-35 månader togs in i det allmänna vaccinationsprogrammet därför att influensa är vanligast just bland dem. I denna åldersgrupp orsakar influensan och dess följdsjukdomar en betydande sjukdomsbörda. Bland äldre barn finns det sannolikt ett visst naturligt skydd från tidigare influensasäsonger. Influensa är inte alls lika vanligt bland dem och leder inte heller till lika många läkarbesök.
Vaccintillverkarens undersökningar har visat att vaccinet har sämre effekt på små spädbarn. Därför är vaccinet registrerat för användning först efter 6 månaders ålder.
Vaccinering rekommenderas inte, om barnet har en infektionssjukdom med feber. Snuva eller hosta utan feber är däremot inget hinder för vaccinering.
Det är inte farligt att ge vaccinet under inkubationstiden. Men om det ges så sent hinner det inte åstadkomma något skydd mot sjukdomen.
Influensavaccinering enligt vaccinationsprogrammet gäller för närvarande endast barn i åldern 6-35 månader. Rekommendationen gäller alltså inte barn över 35 månader. Nuvarande praxis innebär att barnen får influensavaccin högst tre år i rad. I Japan, där man länge vaccinerade barn mot influensa varje år, har man inte sett några tecken på att de som blivit vaccinerade som barn skulle få influensa i en svårare form som vuxna. Även effekterna av återkommande vaccinationer utreds för närvarande.
Influensavaccin får ges samtidigt med andra vacciner eller med valfritt intervall i förhållande till andra vaccineringar.
Hib-vaccinet är ett vaccin mot Haemophilus influenzae typ b, en bakterie som orsakar struplocksinflammation, hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. Hib bör inte förväxlas med influensavirus, som är en helt annan typ av mikrob. Det är mot influensavirus som man nu skall börja vaccinera små barn.
Influensavaccinationerna inleds i månadsskiftet november-december. Alla barn som då är minst 6 månader gamla men ännu inte har fyllt tre år hör till dem som skall vaccineras. Influensavaccinationerna ges före influensasäsongens början, gärna i november-december. Barn som i höst just har blivit 6 månader gamla hinner bli vaccinerade tre år i rad, vid 6, 18 och 30 månader.
Ja. Alla barn har rätt till gratis influensavaccin varje höst tills de fyller 3 år.