Guillain-Barrés syndrom (GBS) är en akut nervrotsinflammation av övergående natur som gör att patientens eget immunsystem orsakar skador på nervceller, vilket kan leda till muskelsvaghet och i vissa fall förlamning. GBS kan orsaka symtom under en tid som kan vara från några veckor till flera månader. Sjukdomen är ovanlig. Enligt olika studier ligger incidensen för GBS vanligen kring 1-4/100 000. I Finland diagnostiseras cirka 50-100 nya fall per år.
Olika slags infektioner anses vara de utlösande faktorerna till denna immunmedierade sjukdom. Den vanligaste orsaksfaktorn är campylobacterinfektioner, men även övre luftvägsinflammationer har kopplats till syndromet. I en nyligen publicerad engelsk studie konstaterades att risken för GBS är cirka 17 gånger förhöjd i en månads tid efter sjukdomar med symtom som passar in på influensa.
Det svininfluensavaccin som användes i Förenta staterna 1976 har kopplats till en ökning av incidensen av GBS. Vaccinet misstänktes ha ökat incidensen med cirka 1 fall/100 000 vaccinerade, men några starka belägg för ett sådant orsakssamband har inte erhållits.
Det finns inga belägg för att incidensen av GBS i Finland skulle öka som en följd av pandemivaccineringarna. Eftersom de förhindrar insjuknande i influensa borde de i själva verket skydda mot GBS. På rekommendation av Europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA förstärker man emellertid för säkerhets skull biverkningsövervakningen i de länder där man använder pandemivacciner, inklusive Finland.
Man bör hålla i minnet att det i Finland årligen konstateras 50-100 fall av GBS som en följd av olika virus- eller bakteriesjukdomar, utan något samband med vaccineringar.