Vad vet man om effekterna av säsonginfluensa under graviditeten?
- Graviditeten medför vissa förändringar i immunförsvaret, men ökar inte mottagligheten för influensainfektioner. Gravida kvinnor utsätts emellertid för en betydande smittrisk, eftersom de ofta är i nära kontakt med småbarn som fungerar som effektiva smittspridare.
- Speciellt under det sista skedet av graviditeten innebär ett insjuknande i influensa ökad risk för allvarlig virusorsakad lunginflammation.
- Under normala år beräknas ungefär 1/1000 gravida behöva sjukhusvård på grund av luftvägssymtom orsakade av säsonginfluensa.
- Under graviditeten är risken för sjukhusinläggning i samband med luftvägsinfektioner förhöjd även av den anledningen att den växande livmodern tar så mycket plats i bukhålan att lungornas reservvolym minskar.
- Ett insjuknande i influensa ökar även risken för förtida förlossning.
- Frågan om missfall och fosterskador orsakade av influensa har också diskuterats. De belägg som finns är dock motstridiga. Speciellt influensa med hög feber under den första tredjedelen av graviditeten har misstänkts orsaka fosterskador. Denna eventuella risk torde dock kunna minskas med hjälp av febernedsättande läkemedel.
Hur farlig är den pandemiska influensan för gravida kvinnor?
- Under tidigare pandemier har risken för allvarlig sjukdom och död varit högre för gravida än för andra i samma ålder.
- I juli 2009 gav Världshälsoorganisationen WHO en rekommendation om vaccinering av gravida kvinnor. Samtidigt konstaterade man att den exakta risk som pandemiviruset innebär inte är känd, men att allvarliga sjukdomsfall och dödsfall bland gravida kvinnor hade inrapporterats från alla dåvarande epidemiområden.
- Under pandemivågen i USA sommaren 2009 var 6 procent av dem som dog till följd av en pandemivirusinfektion gravida kvinnor. Eftersom gravida kvinnor inte utgjorde mer än omkring 1 procent av befolkningen, innebar det för deras del en överrepresentation i fråga om antalet dödsfall. Enligt dessa siffror var risken att dö i pandemiinfluensa mångfalt större för gravida än för den övriga befolkningen.
- I de fall där sjukdomen har lett till döden har dödsorsaken varit en virusorsakad lunginflammation som lett till akut och irreversibel andningssvikt (Acute Respiratory Distress Syndrome, ADRS).
- I USA var risken för sjukhusinläggning på grund av pandemisk influensa 4-5 gånger större för gravida än för den övriga befolkningen.
- Den exakta risken för en gravid kvinna att bli allvarligt sjuk är inte känd. Man vet emellertid att den är mångfalt större än för andra personer i samma ålder och antagligen ökar efter hand som graviditeten framskrider, bl.a. av de orsaker som beskrevs ovan i avsnittet om säsonginfluensa under graviditeten.
- Risken är större för kvinnor som lider av någon grundsjukdom.
Vaccinering med pandemivaccin under graviditeten
- I USA har man vaccinerat gravida kvinnor mot säsonginfluensa under flera årtionden, och även i åtta europeiska länder rekommenderas vaccinering av gravida.
- Av forskningsrapporter som publicerats under de senaste åren framgår att en influensavaccination som ges under den sista tredjedelen av graviditeten ger barnet ett visst skydd som varar ända upp till sex månader efter födseln.
- Europas högsta läkemedelsmyndighet EMEA har godkänt pandemivaccinet för användning under graviditeten utan några begränsningar.
- Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar pandemivaccinering för alla gravida kvinnor. I rekommendationen konstateras att det bästa alternativet är sådana pandemivacciner som i likhet med de sedvanliga säsonginfluensavaccinerna inte innehåller något adjuvans (förstärkningsämne). Om sådana vacciner inte finns att tillgå, rekommenderar WHO användning av vacciner som innehåller adjuvans.
- Pandemivacciner utan adjuvans används inte i stor skala i Europa. Det närmaste land där sådana vacciner tillverkas och används är Ryssland, men det finns inga planer på att ansöka om försäljningstillstånd för ryska vacciner hos Europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA.
Vaccinets säkerhet
- Det pandemivaccin som införskaffats till Finland innehåller adjuvanset AS03, som har godkänts av Europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA. Adjuvanset har testats på tusentals personer och i testningarna har ingenting som avviker från det normala konstaterats. Ett adjuvans av samma typ används sedan 1997 i ett säsonginfluensavaccin som saluförs i Europa. Vaccinet har sålts i över 45 miljoner doser utan att några problem med säkerheten har framkommit.
- Pandemivaccinet har inte tidigare testats eller använts på gravida kvinnor. Det innehåller dock inga ämnen med kända mutagena eller teratogena effekter. Vaccinet har vid testning på djur inte haft några negativa effekter på dräktighetens förlopp.
- I en del europiska länder, bl.a. i Norge, har man valt att inte ge vaccin som innehåller adjuvans under den första tredjedelen av graviditeten. På detta sätt kan man försäkra sig om att vaccinerna inte förknippas med de missfall som av olika orsaker inträffar relativt ofta just i början av graviditeten. Det är också tänkbart att det för fostrets del är allra säkrast om vaccineringen sker först när fostrets strukturer är i stort sett färdigt utvecklade. I Sverige rekommenderas vaccinet för alla gravida utan några begränsningar.
Sammanfattning
Även om det inte exakt går att ange hur stor risken är i varje enskilt fall, kan man dock konstatera att risken för allvarlig sjukdom eller dödsfall på grund av en infektion som orsakats av pandemiviruset är mångfalt större för gravida kvinnor än för andra kvinnor i samma ålder eller för befolkningen i genomsnitt.
Ett insjuknande medför sannolikt också ökad risk för förtida förlossning. Risken för allvarlig sjukdom är störst under den tredje tredjedelen av graviditeten och för kvinnor som lider av någon grundsjukdom.
Världshälsoorganisationen WHO och Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC rekommenderar vaccinering av alla gravida kvinnor, oberoende av graviditetsskedet.
De pandemivacciner som används i stor skala i Europa innehåller adjuvans (förstärkningsämnen). Tidigare erfarenhet av användning av dessa ämnen under graviditeten saknas. Vaccinerna innehåller inga ämnen med kända mutagena eller teratogena effekter. Vaccinet har vid testning på djur inte haft några negativa effekter på dräktighetens förlopp. Det pandemivaccin som införskaffats till Finland har godkänts av Europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA för användning utan några begränsningar, även under graviditeten.
Vaccinering är allra viktigast under den sista tredjedelen av graviditeten då risken för allvarlig sjukdom är som störst, speciellt för kvinnor med sådana grundsjukdomar (t.ex. astma) som ökar risken för allvarliga sjukdomsförlopp.
I arbeten där smittrisken har befunnits vara stor, bör gravida kvinnor som inte tar vaccinet omplaceras i andra uppgifter. Alternativt bör man överväga specialmoderskapsledighet. Alla vaccinationer är absolut frivilliga, också sådana som hänför sig till arbetet.
Information till gravida kvinnor om vaccinering mot pandemisk influensa (Pdf-dokument, 109 KB)
Svininfluensa – officielt informationspaket >>