Rotavirus är den vanligaste orsaken till diarrésjukdom hos små barn
En rotavirusinfektion är en kombination av vattentunn diarré, kräkningar och feber. Sjukdomen leder snabbt till en rubbning av vätskebalansen, och kräver därför aktiv behandling.
I Finland ger rotavirus varje år upphov till en diarréepidemi under vilken mer än 11 000 barn i åldersgruppen under 5 år behöver sjukvårdstjänster. Ungefär lika många sjuka barn vårdas i hemmet. Rotavirusdiarréer orsakar årligen 2 400 vårdperioder på sjukhus, 3 700 poliklinikbesök och 9 000 hälsocentralsbesök.
Epidemin börjar vanligen vid årsskiftet och pågår fram till juni.
Rotavirusdiarréer är sällsynta bland barn yngre än ett halvt år, eftersom de skyddas av antikroppar från modern. Före fem års ålder har så gott som alla barn haft sjukdomen.
Rotavirus smittar lätt
Sjukdomen är mycket smittsam. Ett gram avföring från en infekterad person kan innehålla upp till hundra miljarder infektionsdugliga virus. God hygien hindrar inte viruset från att sprida sig. Det sprids lätt från familj till familj, i barnträdgårdar och på sjukhus från avdelning till avdelning.
Inkubationstiden är några dagar. Symtomen varar vanligen i fem dygn. Efter det att symtomen har upphört fortsätter utsöndringen av virus i avföringen i ytterligare en veckas tid.
Rotavirusvaccin
- I vaccinationsprogrammet används vaccinpreparatet RotaTeq. En vaccinationsserie omfattar tre doser.
- Vaccinet innehåller levande virus med nedsatt förmåga att alstra sjukdom samt hjälpämnen (olika sockerarter, salter och vatten). Vaccinet innehåller inga konserveringsmedel.
- Vaccinet förebygger allvarlig rotavirusdiarré i nio fall av tio samt diarrésjukdomar orsakade av de vanligaste rotavirustyperna i ungefär sju fall av tio. Skyddseffekten har visats kvarstå ännu ett år efter vaccinationen.
- Vaccinet förebygger endast sådana diarréer som orsakas av rotavirus. Det förebygger inte diarrésjukdomar orsakade av andra virus.
Vaccinering
- Alla barn som är födda efter 1.7.2009 har rätt till gratis vaccin mot rotavirus.
- Institutet för hälsa och välfärd (THL) rekommenderar att vaccinet ges vid 2, 3 och 5 månaders ålder. Om detta inte är möjligt, tillämpas följande regler:
- Den första dosen kan ges när barnet är 6-12 veckor gammalt. Barn som är över 12 veckor gamla när vaccineringen inleds ska inte ha den första dosen.
- Den andra dosen bör ges innan barnet är 22 veckor gammalt.
- Barnet får vara högst 26 veckor gammalt då tredje dosen ges.
- Doserna bör ges med minst fyra veckors mellanrum.
- Vaccinet ges via munnen, aldrig som injektion.
- Rotavirusvaccin kan ges samtidigt med andra vacciner, men då bör man beakta anvisningarna om vaccinering med levande vacciner.
- Även barn som fötts för tidigt kan vaccineras. Tidpunkten för vaccinationen beräknas enligt barnets kronologiska ålder, dvs. den tid som gått sedan barnet föddes, och oberoende av graviditetstidens längd.
Praktiska frågor i samband med vaccineringen
- Att mata barnet i samband med vaccineringen påverkar inte vaccinets effekt. Detsamma gäller om man ger barnet vätska eller modersmjölk.
- Däremot bör man undvika att mata barnet just före vaccineringen, eftersom det ökar risken för uppstötningar. Det ges ingen ersättande dos, om barnet kräks eller rapar upp vaccinet.
- Hos barn som fått sin första dos påträffas vaccinvirus i avföringen i mindre än 9 procent av fallen. Utsöndringen av vaccinvirus är som störst omkring den sjunde dagen efter vaccinationen. Vaccinviruset utgör ingen risk för friska familjemedlemmar och andra närstående. Det räcker med normal handhygien t.ex. vid blöjbyten. Men, om någon i familjen har nedsatt motståndskraft, t.ex. på grund av immunbrist, måste man vara extra noga med handhygienen.
- Barn som fått rotavirusvaccin får delta i babysim. Däremot får barnet inte delta i babysim, om det har lös avföring eller diarré.
Rotavirusvaccinet ger många fördelar
- Vaccinet förebygger svåra rotavirusdiarréer i nio fall av tio.
- Med hjälp av vaccinet kan man avsevärt minska antalet rotavirusorsakade sjukdomsfall som kräver inläggning på sjukhus samt antalet rotavirusinfektioner i samband med sjukhusvård. Samtidigt kan man räkna med minskad användning av andra typer av sjukvårdstjänster och minskat behov för föräldrar till små barn att stanna hemma från arbetet.
- I Finland kan vi också räkna med att helt kunna eliminera de dödsfall bland barn som diarrésjukdomar i sällsynta fall kan leda till.
- Vaccineringen av spädbarn kommer sannolikt att minska förekomsten av rotavirussjukdomar även inom den övriga befolkningen.
Vilka biverkningar kan vaccinet orsaka?
Rotavirusvaccinet har vid omfattande vaccinsäkerhetsstudier konstaterats vara säkert och vältolererat. I några procent av fallen kan diarréer eller lös avföring förekomma. Också övergående luftbesvär, kräkningar och lindriga allmänsymtom (t.ex. retlighet eller feber) kan förekomma.
I samband med rotavirusvacciner har det tidigare förekommit rapporter om en möjlig ökning av risken för tarminvagination och Kawasakis sjukdom. Det finns dock inte några vetenskapliga belägg för ett samband mellan dessa sjukdomar och de rotavirusvacciner som nu är i bruk.
Vilka barn får inte ges rotavirusvaccin?
Rotavirusvaccin får inte ges till barn som
- har haft en tarminvagination
- har en sådan medfödd defekt av mag-tarmkanalen som kan öka risken för tarminvagination
- har en sjukdom som försämrar motståndskraften mot infektioner
- RotaTeq-vaccinet innehåller sukros (sackaros) och får inte ges till barn som lider av en sällsynt sackarosrelaterad rubbning av förmågan att bryta ner sockerarter i tarmen.
Mera information
Vanliga frågor om rotavirusvaccin
Rekommendation om vaccinering mot rotavirus (pdf 62 kt)
Vacciner mot rotavirus (Vaccinatörens handbok)
Brochyr för föräldrar om vaccinering mot rotavirus