Skyddseffekten är bäst efter det att barnet har fått hela vaccinationsserien och börjar därefter långsamt avta. Undersökningar av vaccinskyddets varaktighet visar att skyddseffekten är utmärkt ännu 3 år efter den sista dosen. Eftersom vaccinerna är relativt nya, kommer det att ta tid innan vi vet mer om den långsiktiga skyddseffekten.
Så vitt man vet har vaccinet inte några sådana effekter. Födoämnesallergier hos barn är ett vanligt problem i Finland, liksom i andra västländer. Forskningen visar att förekomsten av födoämnesallergier bland barn som blivit vaccinerade eller genomgått en rotavirussjukdom inte är större än bland ovaccinerade friska barn.
Anledningen är säkerhetsskäl. Sjukdomsbilden vid rotavirussjukdomar är allvarligast i åldern 6–24 månader. Barnet måste vaccineras innan dess, för att vaccinskyddet ska hinna utvecklas i tid. Ett tidigare rotavirusvaccin drogs bort från marknaden på grund av att det som en mycket sällsynt biverkan gav upphov till tarminvagination. De rotavirusvacciner som används i dag är säkrare. Men för att säkerställa god skyddseffekt och hög vaccinsäkerhet, måste också de nya vaccinerna ges enligt en tidig tidtabell. Den säkraste tiden att vaccinera mot rotavirus är före den period i spädbarnsåldern som kännetecknas av högre risk för tarminvagination.
Ja, det finns inget hinder för det. Mjölksyrebakterier har visat sig vara till hjälp när det gäller att förkorta sjukdomsförloppet vid allvarliga rotavirussjukdomar. Men så vitt man vet har mjölksyrebakterier knappast någon lindrande effekt på eventuella magbesvär efter en rotavirusvaccination. De tarmsymtom som i vissa fall uppstår efter en rotavirusvaccination beror på att vaccinet kan orsaka en lindrig virusinfektion, eftersom det innehåller levande försvagade rotavirus. Mjölksyrebakterier används för att skapa en gynnsammare bakterieflora i tarmen, en åtgärd som kan vara till hjälp vid långvariga diarrétillstånd. Vaccinet ger däremot mycket sällan upphov till svårare tarmbesvär.
Ja, det gör det. Det finns många olika typer av rotavirus, och vaccinationen skyddar mot de vanligaste typerna. Visserligen har man den största nyttan av vaccinet om man lyckas förebygga det första insjuknandet, eftersom den första sjukdomen vanligen är den besvärligaste. Men eftersom virustyperna varierar från år till år, är vaccinationen till nytta också om barnet redan har genomgått en rotavirussjukdom. De antikroppar som barnet har fått från modern ger ett relativt gott skydd under de första 6 levnadsmånaderna. Därför drabbas spädbarn sällan av rotavirussjukdomar innan de har uppnått vaccinationsåldern.
Den programenliga 3-dosserien förebygger nio av tio fall av allvarlig rotavirusdiarré, en sjukdom som i många fall kräver sjukhusvård. Därtill förebygger vaccinet i sju fall av tio också lindrigare, icke sjukhusvårdskrävande diarréer orsakade av de vanligaste rotavirustyperna.
Om den sista dosen i vaccinationsserien uteblir, är skyddet mot lindriga rotavirusdiarréer ungefär 60 % och mot allvarligare sjukdomar över 80 %. Två doser vaccin skyddar alltså mot allvarlig rotavirussjukdom i åtta fall av tio. Efter den tredje dosen är skyddet ännu bättre och långvarigare. När det gäller ofullständiga vaccinationsserier vet man än så länge inte tillräckligt för att kunna säga någonting om skyddseffekten på lång sikt.