Kännedom om folkhälsa och dess förändringar behövs för att kunna befrämja hälsa och planera hälsovårdstjänster. Kunskaperna är väsentliga speciellt när man skall vara delaktig i utvecklandet av hälso- och socialskyddet samt hälsopolitiken, och för dessa ändamål upprättas nationella hälsorapporter.
Med hjälp av undersökningen Hälsa 2000 tog man fram information om de viktigaste folksjukdomarna, orsakerna till dem samt om vårdsituationen och om arbets- och funktionsförmåga. Undersökningen genomfördes av en omfattande projektorganisation, som leddes av Folkhälsoinstitutet. På basis av undersökningen kan man konstatera att de vuxna finländarnas hälsa och funktionsförmåga förbättrats avsevärt under de senaste tjugo åren, även om vissa sjukdomar och riskfaktorer har blivit allmännare. Generellt upplevs vårt nutida, allmänna hälsotillståndet klart förbättrat.
Det i undersökningen använda serumets kolesterolhalt hade minskat jämfört med tidigare, befolkningens blodtrycksnivå sjunkit märkbart och kransartärssjukdomarna blivit klart sällsammare. Å andra sidan har en stor del av finländarna fortfarande en förhöjd risk att drabbas av sjukdomar av blodcirkulationsorganen och av diabetes.
Även om rörelseorganens sjukdomar har minskat är de ett centralt folkhälsoproblem vars prevention bör få mera uppmärksamhet.
Vår folkhälsa hotas i dag bl.a. av att diabetes och astma blir vanligare. Även mental ohälsa och välmåendet som minskar pg. av psykiska symptom är nutidens stora folkhälsoproblemen och hälsopolitiska utmaningar.