Ett så kallat modellvaccin mot det H5N1-virus som smittar från fågel till människa utvecklas som bäst. Man tror att det lindrar sjukdomens symtom och eventuellt förebygger smitta i det fall att sjukdomen börjar smitta mellan människor.
Folkhälsoinstitutet undertecknade i mars 2006 ett avtal om anskaffning av H5N1-influensavaccin, dvs. ett så kallat modellvaccin. Enligt avtalet framställer den holländska vaccintillverkaren Solvay Pharmaceuticals för Finlands del en mängd H5N1-vaccinpreparat som med normal dosering räcker till 5,2 miljoner vaccindoser. Innan vaccinet framställs väljer man den H5N1-virusstam som ska användas vid framställningen. Vidare utreder man vaccinets sammansättning genom kliniska studier på människor. Vaccindoserna framställs och skickas till Finland under år 2007.
H5N1-modellvaccinet tas i bruk endast om H5N1-fågelinfluensaviruset förändras så att det sprids mellan människor och orsakar en pandemi. Vaccinet används inte mot det nuvarande H5N1-fågelinfluensaviruset, som smittar från fågel till människa.
Ett slutligt specifikt vaccin kan utvecklas endast då en pandemi har brutit ut och influensa A-viruset som härstammar från fåglar har förändrats så att det lätt sprids mellan människor. Enligt de mest optimistiska bedömningarna skulle de första vaccinen vara klara tre månader efter att pandemin har brutit ut. Det går i alla fall att tillverka bara en begränsad vaccinmängd i taget och till Finland kunde man få vaccin tidigast sex månader efter att en pandemi bryter ut. Finland har ett reserveringsavtal för inköpsrätt av specifikt vaccin, enligt vilket den holländska vaccintillverkaren Solvay har förbundit sig att leverera 5,5 miljoner doser specifikt vaccin till Finland. Med det specifika vaccinet effektiveras det skydd som H5N1-vaccinet ger, om pandemin har orsakats av ett virus av typ H5N1. Inget av de två vaccinen har någon effekt på vanlig säsongsinfluensa. (24.4.2006, KTL)
H5N1-modellvaccinet kan också användas mot ett egentligt pandemivirus, om pandemiviruset är en variant av H5N1-viruset som har använts i modellvaccinet. Fördelen med modellvaccinet är då att det kan tillverkas i stora mängder redan på förhand och vaccineringen kan inledas omedelbart när en pandemi har brutit ut.
Eftersom personerna som vaccineras inte från tidigare har antikroppar mot pandemiviruset behövs sannolikt två vaccindoser. Om pandemin orsakas av en variant av H5N1-fågelinfluensaviruset, är det förnuftigast att som första dos ge H5N1-modellvaccinet som anskaffats i lager och som andra dos specifikt vaccin, så fort det är tillgängligt.
Vid framställningen av H5N1-modellvaccinet används H5N1-fågelinfluensaviruset som smittar från fåglar till människor. Därför benämns också det här vaccinet som är avsett för människor fågelinfluensavaccin, speciellt av amerikanska experter. Finländska experter använder helst inte den här benämningen på vaccinet som är avsett för människor, för att inte blanda ihop det med vaccinet avsett för fåglar.
Modellvaccinet skyddar sannolikt sämre mot pandemiviruset än det specifika vaccinet. Men skyddet som det ger kan i alla fall vara av avgörande betydelse för att förhindra allvarliga sjukdomsformer och dödsfall. (24.4.2006, KTL)
Avsikten är att H5N1-modellvaccindoserna framställs och skickas till Finland under år 2007. Dessförinnan väljer man den H5N1-virusstam som ska användas vid framställningen. Vidare utreder man vaccinets sammansättning genom kliniska studier på människor.
De kliniska vaccinprovningarna på människor kan fortfarande pågå då vaccindoserna skickas till Finland. Försäljningstillstånd för modellvaccinet torde beviljas för åren 2007–2008. Finlands modellvaccinavtal gäller en mängd H5N1-vaccinpreparat som med normal dosering räcker till 5,2 miljoner vaccindoser.
Specifika vacciner fås först under en pandemi. Enligt de mest optimistiska bedömningarna kan de första vaccinen bli klara tre månader efter att en pandemi bryter ut. Det går dock att tillverka bara en begränsad vaccinmängd i taget och till Finland skulle man kunna få vaccin tidigast sex månader efter att en pandemi bryter ut. (24.4.2006, KTL)
Om pandemin orsakas av en variant av H5N1-fågelinfluensaviruset kan befolkningen omedelbart efter att pandemin har brutit ut vaccineras med ett H5N1-modellvaccin. Ett modellvaccin ger sannolikt sämre skydd mot pandemiviruset än ett specifikt vaccin. Modellvaccinets skydd kan i alla fall vara av avgörande betydelse för att förebygga allvarliga former av sjukdomen och dödsfall.
Man kan börja tillverka det specifika vaccinet först då man vet vilket virus som orsakar influensapandemin. Enligt nuvarande bedömningar tar det minst sex månader innan vaccinet kommer till Finland från det att viruset har definierats. Utgående från tidigare erfarenheter kan den första pandemivågen följas av en andra och eventuellt också en tredje våg 3–9 månader efter att den första vågen är över. (24.4.2006, KTL)
Vaccineringen inleds så snart som möjligt efter att pandemin har brutit ut. H5N1-modellvaccinet som anskaffas i lager är alltså inte avsett att användas innan en eventuell pandemi orsakad av H5N1-virustypen bryter ut.
Om pandemin orsakas av en variant av H5N1-fågelinfluensviruset och det när pandemin bryter ut i Finland finns H5N1-modellvaccin som bedöms vara effektivt i lager, inleds massvaccinationer med detta modellvaccin omedelbart när det är praktiskt möjligt.
Vaccinationer med specifikt vaccin inleds genast när vaccinerna är tillgängliga. (24.4.2006, KTL)
Finlands mål är att erbjuda vaccin åt hela befolkningen om en pandemi bryter ut. I praktiken betyder detta troligen att alla som bor stadigvarande i Finland har rätt till vaccinering och att vaccineringen är frivillig. Barn under sex månader vaccineras inte, eftersom vaccinet inte har någon effekt hos så små barn.
Trots att vi i Finland förbereder oss på att vaccinera hela befolkningen är det möjligt att alla inte får vaccin samtidigt. I ett sådant läge måste man fatta beslut om vem som vaccineras först. Hälsovårdspersonalen som tar hand om infektionspatienter prioriteras, eftersom deras arbetsbörda och personliga smittorisk är betydligt större än risken för andra grupper. Utifrån tidigare erfarenheter är det känt att det kan finnas stora skillnader mellan en hur allvarlig sjukdom pandemistammen åstadkommer och vilka åldersgrupper som drabbas mest. Om pandemin är svår och drabbar speciellt barn och ungdomar prioriteras dessa. Om pandemin är lätt och inte orsakar någon betydande dödlighet bland yngre åldersgrupper prioriteras efter vårdpersonalen personer som har fyllt 65 år och personer som tillhör medicinska riskgrupper. För den övriga befolkningen kan den slutgiltiga prioriteringen bestämmas först när vaccineringen inleds. (24.4.2006, KTL)
Tills vidare gäller alla planer för användningen av vaccinet endast vid en egentlig pandemi. H5N1 vaccinet, vars effekt är osäker, är under inga omständigheter det bästa sättet att bekämpa H5N1 viruset som sällan sprids från fågel till människa eller ens ett virus som sporadiskt smittar mellan människor. Vaccin som befinner sig på utvecklingsstadiet kan inte användas för det ändamålet. (24.4.2006, KTL)
Vanligt influensavaccin som är avsett att hindra en årlig epidemi ger inte något som helst skydd mot fågelinfluensavirus eller pandemivirus.(24.4.2006, KTL)
Ett pandemivirus kan uppstå bland annat så att fågelinfluensaviruset och ett vanligt mänskligt influensavirus möts i samma person. I denna person kan det då uppstå ett kombinationsvirus som lätt kan överföras från en människa till en annan och orsaka en allvarlig sjukdom. Ett sådant kombinationsvirus kunde snabbt sprida sig och orsaka en pandemi. Personer som arbetar med fjäderfä och eventuellt exponeras för fågelinfluensaviruset har vaccinerats för att förhindra en sådan kombination av virus. Det vanliga influensavaccinet skyddar dem inte mot fågelinfluensaviruset.
Sannolikheten för att det ovan beskrivna ska inträffa i Europa är extremt liten. I Finland är den i praktiken obefintlig. Därför finns det tills vidare inget behov att influensavaccinera personer som arbetar med fjäderfä i Finland för att förebygga fågelinfluensa. (24.4.2006, KTL)
Modellvaccinet används om hjälpmedel för att undersöka effekten och säkerheten. Enligt direktiv från Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMEA) ska modellvaccinets produktionssätt, sammansättning och doseringssätt vara likadana som hos specifikt vaccin som samma tillverkare senare producerar.
Modellvaccinets säkerhet och effekt utreds innan en pandemi bryter ut i så stor utsträckning det är möjligt med laboratorieundersökningar, djurförsök och kliniska studier på människor. Varje modellvaccin testas på tusentals personer. I dessa studier utreder man framför allt vilken antikroppsproduktion och vilka biverkningar vaccinen ger upphov till.
När en pandemi har börjat kan man tillverka ett specifikt vaccin där modellviruset eller en del av det ersätts med motsvarande variant av pandemiviruset eller del av det. Specifikt vaccin som påminner mycket om modellvaccinet behöver då, enligt Europeiska läkemedelsmyndigheten, inte testas i kliniska studier, utan det kan tas i bruk genast när vaccinet är tillverkat och kvalitetssäkringstesten utförda.(24.4.2006, KTL)
Modellvaccinet och det specifika vaccinet som anskaffas till Finland produceras i cellodlingar. Inget av de två vaccinen innehåller hönsägg.(24.4.2006, KTL)