Hepatit A
Vad är hepatit A?
Hepatit A är en leverinfektion som orsakas av ett virus (HAV) och vars gamla benämning är gulsot. HAV hör till gruppen picornavirus. Hepatit A förekommer allmänt i länder med dålig hygien. I Europa är risken att bli smittad med hepatit medelstor i Turkiet, Östeuropa samt i Baltikum och på Balkan.
Hurdana symtom ger hepatit A?
Det går 15–50 dygn från det att man smittats med hepatit A tills de första symtomen uppkommer. Hepatit A börjar plötsligt och vanligtvis är de första symtomen aptitlöshet och illamående. De insjuknade har också feber och magont. Huden och ögonens hornhinnor blir gula inom några dagar från de första symtomen. Gulheten beror på bilirubin, som är en avfallsprodukt från hemoglobin och som den infekterade levern inte klarar av att nedbryta. Hos små barn är sjukdomen ofta helt symtomfri. Risken för en allvarlig leverinfektion ökar då man blir äldre. Sjukdomen leder ändå mycket sällan till döden.
Hur blir man smittad?
Hepatit A-virus utsöndras mycket rikligt i avföring redan en vecka före symtomen uppträder (ca. två veckor innan gulheten observeras) och ännu ungefär tre veckor därefter. Om den insjuknade inte iakttar god handhygien sprids viruset via händer som kommit i kontakt med avföring till livsmedel och vatten och via dem sprids smittan vidare. Viruset kan också spridas som en beröringssmitta från en person till en annan eller via wc-utrymmen. I skaldjur, såsom musslor och ostron, kan det finnas stora mängder virus ifall odlingarna ligger nära avloppsrör för kloakvatten. Bland intavenösa drogmissbruakre kan smittan också överföras via injektionsredskapen.
Hur konstateras smittan?
Hepatit A kan konstateras genom mätning av antikroppar i blodet. I en färsk hepatit A infektion är IgM-antikropparna förhöjda och i leverns funktionsprov stiger S-ALAT och S-ASAT-värdena. Om man haft hepatit A får man ett livslångt skydd och förhöjda IgG-antikroppsvärden kan mätas ännu efter flera år.
Hur behandlas hepatit A?
Det finns ingen specifik medicinering mot hepatit A. Ibland måste en person som insjuknat vårdas på sjukhus. Sjukdomen går om av sig själv, även om tillfrisknandet kan ta flera månader hos en vuxen. En person som haft A-hepatit blir aldrig en s.k.smittbärare.
Hur kan man förhindra smittan?
Vaccinering
Hepatit A-vaccin ger ett gott skydd. Det ges två vaccindoser med 6–12 månaders mellanrum och vaccinationsskyddet efter dessa är åtminstone 20 år. Vaccineringarna skyddar mot hepatit A, även om de skulle ges just före en resa. Gammaglobulin ger ett kort skydd på 70–80-procent, som räcker i 1–2 månader. I Finland ges hepatit A-vaccinet som en del av det allmänna vaccinationsprogrammet till sprutnarkomaner och deras närkontakter samt till personer som lider av blödarsjuka och som får plasmabaserade blodprodukter. Mera råd om vaccineringarna fås på den egna hälsostationen. I dag ges gammaglobulin i första hand till hepatit A-patienters närkontakter.
Handhygien och måltider
Då man reser lönar det sig att tvätta händerna alltid efter toalettbesök och före måltider. Det lönar sig att undvika okokt mat och i synnerhet råa skaldjur. Det är bra att köpa dricksvatten på flaska. På restauranger och caféer lönar det sig att undvika is i drickan.
Hepatit A i Finland
Hepatit A var en allmän sjukdom i Finland före 1960-talet. De som är födda efter 1940-talet har sällan haft hepatit A i sin barndom. Förekomsten av hepatit A minskade då vatten- och avloppssystemen och den allmänna hygienen förbättrades. Numera smittas årligen ca 10–40 finländska utlandsresenärer av hepatit A. I Finland har epidemier bland sprutnarkomaner förekommit under åren 1994–1995 och 2002–2003, då några hundra personer insjuknade i hepatit A.
Tilläggsinformation:
Aktuella siffror från registret över smittsamma sjukdomar
http://www3.ktl.fi/
Resenärens hälsoguide 2007(på finska):
Hepatit A
Resenärens hälsoguide 2007 (på finska):
Bild: Hepatit A-infektionens förekomst i världen år 2005.
Vaccinatörens handbok 2005:
Hepatit A-vacciner: