Med sjukhusinfektioner avser man infektioner som uppkommer på sjukhus eller har samband med ingrepp som har utförts på sjukhus. Infektioner som har samband med ingrepp börjar ofta först då patienten kommit hem från sjukhuset.
De vanligaste sjukhusinfektionerna är, urinvägsinfektioner, infektioner i operationsområde, lunginflammationer och svåra allmänna infektioner, då en mikrob växer i blodet.
Enbart en mikrobsmitta på sjukhus förorsakar inte en sjukhusinfektion. Ofta talas det om att patienten fick "en sjukhusbakterie" och att operationsområdet blev infekterat. Situationen är dock mera komplex.
En sjukhusinfektion uppkommer som ett resultat av en kedja av händelser som påverkas av mikroben som förorsakar smittan, smittvägen, vårdsättet och patienten samt dennes sjukdomar, behandlingar och motståndskraft.
Största delen av sjukhusinfektionerna förorsakas av bakterier som härstammar från patientens egen hud eller slemhinnor. I en liten del av infektionerna härstammar mikroben från andra patienter, personalen eller sjukhusmiljön. Dessutom förändras ofta patientens egna mikrobflora under sjukhusvården; huvudsakligen pga.antibiotikabehandling.
Största delen av sjukhusinfektionerna kan räknas till de ofrånkomliga riskerna förknippade med patientvård. De förbättrade vårdmetoderna har lett till ett större antal patienter med kraftigt nedsatt motståndskraft. Samtidigt kräver den moderna effektiva vården blodkärlskatetrar, urinkatetrar, respiratorvård, dialysvård, invecklade operationer, kortison behandlingar och övriga faktorer som inverkar på motståndskraften och exponerar patienten för infektioner.
Forskningsresultat från andra länder påvisar sjukhusinfektionernas stora betydelse för folkhälsan. En del av infektionerna kan förebyggas, och det är både humant och ekonomiskt lönsamt att satsa på bekämpningen. Man uppskattar att det årligen förekommer 50 000 sjukhusinfektioner i Finland, och de medverkar till 2 000-2 500 dödsfall per år.
Uppföljningen av sjukhusinfektioner är en nödvändig del av bekämpningen. Större delen av sjukhusinfektionerna hör inte till epidemier, utan de förekommer som enstaka fall. Målet med uppföljningen är att bestämma hur mycket och hurdana sjukhusinfektioner som förekommer, att klargöra infektionernas riskfaktorer och följder samt vilka mikrober som förorsakar dem och med vilka mediciner de kan behandlas.
När man känner till det rådande sjukhusinfektionsläget kan man uppskatta bekämpningens effektivitet och betydelsen av förändrad vårdpraxis. Ett nära samarbete med personalen på vårdenheterna och en regelbunden feedback till personalen är ett absolut måste för en lyckad uppföljning.
Målet med det riksomfattande sjukhusinfektionsprogrammet (SIRO) är att hjälpa sjukhusen bekämpa sjukhusinfektioner.