Kampylobakter är en bakterie som förekommer allmänt i hela världen hos både djur och människor. Det finns många olika kampylobakterarter: av dessa är Campylobacter jejuni (över 90 %) och Campylobacter coli (5–10 %) de vanligaste sjukdomsalstrarna i Finland. Många fåglar, nötkreatur, svin, får, getter, hundar, katter och gnagare kan fungera som smittobärare.
De vanligaste symtomen på kampylobakterinfektion är diarré, magont och feber. Inkubationstiden varierar mellan 1-7 dagar. Diarrésymtomen håller vanligtvis i sig i 3–5 dagar, men smärtorna och magkurret kan fortsätta t.o.m. flera veckor. Bakterien utsöndras i avföringen i ungefär tre veckors tid. Längre bärarskap kan förekomma, men är sällsynt. Några procent av dem som fått kampylobaktersmitta utvecklar en reaktiv ledinflammation.
Kampylobakter kan odlas från avföringsprov. Om avföringsprovet tas i samband med en akut tarmsjukdom, undersöks det ofta för salmonella-, kampylo-, shigella- och yersiniabakterier. Avföringsprovet ska tas innan en eventuell antibiotika påbörjas.
Kampylobakter sprids vanligtvis via livsmedel eller vatten som smittats med människo- eller djuravföring. Bakterien kan också
spridas från en människa till en annan, men det är inte lika vanligt som vid salmonellainfektion. De vanligaste smittkällorna är ogenomstekt broilerkött, opastöriserad mjölk samt icke klorerat vatten.
I regel rekommenderar man inte att infektioner förorsakade av kampylobakter sköts med antibiotika. Vårdbesluten vid kampylobakterinfektion görs utgående från patientens sjukdomsbild och grundhälsotillstånd.
Till registret över smittsamma sjukdomar rapporteras årligen över 3 000 fall av kampylobakter. Av dessa har största delen blivit smittade utomlands. Under åren 1998–2002 rapporterades årligen 1–3 inhemska kampylobakterepidemier i Finland. I en del av dessa epidemier har smittan spridits via dricksvatten. I de största epidemierna var antalet insjuknade över 2 000. Se närmare information om fallens förekomst i registret över smittsamma sjukdomar
http://www3.ktl.fi/stat/