Exponeringen för orenheter i samfundsluften är kraftigast i trafikmiljö och i fasta utsläppskällors omedelbara närhet. T.ex. kväveoxid (NO2) och partiklar som är mindre än 2,5 µm i diameter (PM2.5) kommer också lätt in inomhus. Betydande källor till orenheter kan även finnas inomhus, t.ex. gasspis, en öppen spis som drar dåligt, tobaksrökning och mögelskador i hemmets konstruktioner eller ismaskiner, som fungerar med förbränningsmotor i ishallar och gokarter i kartinghallar. De utsläpp som sker inne i byggnader höjer ofta inomhusluftens föroreningshalt klart mer än de utsläpp som kommer utifrån.
Befolkningsgrupper som är känsliga för de hälsoskador orenheterna förorsakar är barn, astmatiker, lungsjuka samt hjärtsjuka. Den mängd som människan får i lungorna påverkas av orenheternas fysisk-kemiska egenskaper, såsom gasens vattenlöslighet och partiklarnas aerodynamiska diameter samt andningssätt (näs-/munandning) och fysisk ansträngning. Astmatikerna är den befolkningsgrupp som är mest känd för att vara känslig för irriterande orenheter. Hos dem förekommer ökade symtom i andningsorganen och en försvagning av lungfunktionen med i medeltal 1/10 av halterna i förhållande till friska personer.