Enligt de senaste befolkningsundersökningarna samt de utvärderingar av hälsoeffekter, som gjorts av Världshälsoorganisationen (WHO) och amerikanska miljöskyddsbyrån (USEPA), är korttidseffekterna av föroreningshalterna i samfundsluften bl.a. relaterade till:
En ständig exponering för luftföroreningar ökar ännu mer de lunginfektioner och den dödlighet som förekommer inom befolkningen, samt förkortar den förväntade livslängden. De mest omfattande och allvarligaste skadorna, som orenheter i samfundsluften förorsakar, är enligt det man vet nu kopplade till småpartiklarna (PM2.5).
I det nationella miljöhälsoprogrammet, som social- och hälsovårdsministeriet och miljöministeriet (1997) publicerat, har man uppskattat att korttidsväxlingarna i föroreningshalten i samfundsluften, i synnerhet partiklarna, årligen förorsakar 200-400 förtida dödsfall, att 30 000 personers astmasymtom förvärras och luftvägsinfektioner hos 30 000-40 000 barn i Finland. Nevalainen och Pekkanen (1998) har dessutom uppskattat att de skador som förorsakas av en ständig exponering för småpartiklar är mycket större än så och märkbart förkortar den finländska befolkningens förväntade livslängd.
Kyla kan förstärka irriterande orenheters, såsom svaveloxidens (SO2), kväveoxidens (NO2), partiklarnas (PM10) och småpartiklarnas (PM2.5) inverkan på luftvägarna. På motsvarande sätt kan ozon (O3) och kväveoxid förstärka de olägenheter pollen förorsakar allergiska astmatiker. Kolmonoxidhalterna (CO) är låga i de finländska städerna och sannolikt är inga direkta hälsoeffekter kopplade till dem. Hälsoriskerna med lättlösliga kolväten (VOC), polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och tungmetaller (RM), som förekommer i samfundsluften, är inte kända.