Motion och goda matvanor är bra för den fysiska
och psykiska hälsan. Fysisk aktivitet minskar risken för förtida
död och gör det lättare att bevara och utveckla den fysiska
konditionen och funktionsförmågan på äldre dagar. Listan över
sjukdomar som kan förebyggas med hjälp av motion är lång. Fysiskt
aktiva människor har mindre risk för bl.a. depression, osteoporos,
benbrott på grund av fallolyckor, metabolt syndrom, typ 2-diabetes,
högt blodtryck, blodpropp, blodtryckssjukdom, kranskärlssjukdom,
stroke och tjocktarmscancer. Motion har både förebyggande och
behandlande effekt på flera riskfaktorer för hjärtsjukdom, bl.a.
högt blodtryck och förhöjda kolesterol- och blodsockervärden.
Fysisk aktivitet ger ökad livskvalitet i form av bättre kondition
och större psykiskt välbefinnande.
Alltför många finländare rör sig mindre än vad
som är bra med tanke på deras hälsa. Enligt vissa uppskattningar
får två tredjedelar av alla finländare i yrkesverksam ålder alltför
lite motion. Av pensionärerna får cirka hälften tillräckligt med
motion. Motionsmängden ökar uppenbarligen med åldern, medan
motionstempot och -intensiteten minskar. Kvinnor motionerar något
mer än vad männen gör. I gruppen barn och ungdomar får omkring en
tredjedel inte tillräckligt med motion. Cirka var tionde finländare
motionerar varje dag. Det är emellertid svårt att göra någon
entydig bedömning av finländarnas fysiska aktivitet, eftersom olika
undersökningar ger olika resultat.
Bland den vuxna befolkningen har det under de
senaste 30 åren blivit allt vanligare med fysisk aktivitet under
fritiden. Å andra sidan har den fysiska aktiviteten under
arbetsdagen minskat. Detta beror till viss del på den teknologiska
utvecklingen som har ersatt muskelkraften med maskinkraft på
arbetsplatsen och under resorna till och från arbetet. I stället
har den ökade fritiden skapat nya möjligheter att idka motion.
Kombinationen mindre vardagsmotion och energirikare kost har ett
samband med den ökade andelen personer med övervikt. Med tanke på
viktkontroll och hälsofrämjande är det därför speciellt viktigt att
uppmuntra till mera vardagsmotion.
För en vuxen person räcker det med mindre
ansträngande motion för att hålla sig i form. En halv timme om
dagen är tillräckligt, bara man motionerar så aktivt att man blir
lätt andfådd och svettig. Bra exempel på vardagsmotion är
promenader, trädgårdsarbete, snöskottning, dans och städning. Den
dagliga halvtimmesdosen kan delas upp på kortare motionspass om
t.ex. 10 minuter.
Vid sidan av lättare motion rekommenderas
intensivare motion för att utveckla muskelstyrkan och
syreupptagningsförmågan. Minst 20 minuter tre dagar per vecka
rekommenderas. Med tanke på viktkontrollen bör man motionera minst
en timme per dag. Barn behöver minst en timme fysisk aktivitet
varje dag ända upp till puberteten.
UKK-institutet har bakat en motionskaka som man
kan använda för att lägga upp sitt personliga motionsprogram. Det
rekommenderas att man vid sidan av vardagsmotionen avsätter 2-3
timmar per vecka för fysisk träning i syfte att upprätthålla
uthålligheten och muskelstyrkan.
UKK-institutets motionskaka:
http://www.ukkinstituutti.fi/upload/tcmpbtt6.pdf
Anställda inom hälso- och sjukvården kan ha en
viktig roll som rådgivare i frågor som gäller sunda levnadsvanor.
En del av dessa råd gäller betydelsen av fysisk aktivitet. För
läkare och andra hälsofrämjare erbjuder motionsreceptet ett
behändigt sätt att uppmuntra patienterna att motionera mera. En
undersökning har visat att finländarna förhåller sig positivt till
motionsrecept, och att så många som hälften av dem gärna skulle se
mera aktivitet från läkarnas sida när det gäller att informera om
motionens betydelse för att förebygga sjukdomar.
Mer information om motionsrecept:
www.liikkumisresepti.net