Personer med kroniska sjukdomar har större risk än andra att insjukna i svårartad influensa. En svår influensasjukdom kan förorsaka en allvarlig försämring av allmänkonditionen och leda till sjukhusvård. Influensan kan förvärra patientens grundsjukdom. Till de medicinska riskgrupperna hör patienter med bl.a. följande sjukdomar:
- hjärt- eller kärlsjukdom (t.ex. kranskärlssjukdom eller hjärtsvikt)
- lungsjukdom (t.ex. astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom)
- diabetes
- nedsatt njurfunktion
- nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller sjukdomsbehandling.
Mera information om riskgrupper
Influensavaccinering erbjuder många fördelar. Med hjälp av vaccinering kan man
- minska risken att dö i förtid på grund av influensa med 50-70 % i de medicinska riskgrupperna
- minska förekomsten av svårartad influensa
- minska förekomsten av följdsjukdomar, t.ex. lunginflammation och luftrörskatarr
- minska risken för att en grundsjukdom skall förvärras
- minska antalet influensainfektioner: den som inte är sjuk smittar inte heller ner andra.
Det skydd som vaccinet ger förebygger hälften av alla influensafall. Vaccinet innehåller inga levande virus och kan därför inte orsaka influensa.
För influensavaccinet väljer Världshälsoorganisationen WHO varje år ut de virustyper som mest sannolikt kommer att ge upphov till influensa under just det året.
Vaccinet ger inte något fullständigt skydd: också de som vaccinerat sig kan få influensa, men sjukdomen är då vanligen lindrigare och återhämtningen sker snabbare. Det lönar sig därför alltid att vaccinera sig.
Influensavaccinet bör tas i oktober-december, innan influensasäsongen har börjat. Information om vaccineringstider och -platser får man från hälsocentralerna.
Vanliga frågor om influensavaccinering