Nya rekommendationer för skolbespisningen framhäver skolmåltidernas betydelse för att eleverna ska orka med skolarbetet
Statens näringsdelegation har gett nya rekommendationer för skolbespisningen. Rekommendationerna är avsedda som riktlinjer för skolor, kommunala beslutsfattare och skolbespisningsansvariga. De utgör ett komplement till de nationella näringsrekommendationerna.
"Skolmaten tillgodoser en betydande del av skolelevernas dagliga näringsbehov och har därför betydelse för folkhälsan. Skolmåltiderna utgör också en väsentlig del av skolans undervisnings- och fostransuppdrag. Därför är det viktigt att alla kommuner beaktar de nya rekommendationerna, både i beslut som gäller skolbespisningens finansiering och vid planeringen och det praktiska genomförandet", betonar näringsdelegationens ordförande, professor Pekka Puska.
Syftet med skolmåltiderna är att främja elevernas hälsa och välbefinnande och stödja deras växande och utveckling. En välplanerad skolbespisning och regelbunden måltidsrytm hjälper eleverna att hålla sig vakna och koncentrerade under skoldagen. Då blir det också mindre oroligt och stökigt under lektionerna. ”Att i lugn och ro få äta en hälsosam, näringsrik och smaklig skolmåltid är ett nöje som bidrar till att öka trivseln i skolan”, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Timo Lankinen.
I de nya rekommendationerna framhävs betydelsen av att föräldrarna och skolpersonalen tillsammans verkar för att öka insikten om skolmåltidernas betydelse för elevernas välbefinnande och för att få stöd för saken från alla berörda instanser. Riktlinjerna ger praktiska anvisningar om tidpunkten för måltiderna, måltidsmiljön, mellanmål och måltidernas näringsinnehåll.
Rekommendationerna innehåller detaljerade anvisningar om måltidernas sammansättning och valet av födoämnen. Anvisningar om matportionernas sammansättning bör ges med hjälp av modellportioner uppbyggda enligt tallriksmodellen. Rekommendationerna innehåller också verktyg för uppföljning av näringens kvalitet. Näringsmässiga faktorer bör väga tungt bland de kriterier som används vid konkurrensutsättning av skolbespisningen i kommunen.
I Finland infördes lagstadgad, avgiftsfri skolbespisning för läropliktsskolans elever redan för 60 år sedan, år 1948. I vår nuvarande skollagsstiftning från 1998 tryggas fortsättningsvis rätten till avgiftsfria skolmåltider. För grundskolans del anges att måltiden bör vara fullvärdig samt ändamålsenligt ordnad och övervakad. Lagstiftningen ger dock inte några närmare anvisningar om skolmatens innehåll eller hur måltiderna bör ordnas i praktiken. Skolbespisningen utgör en del av skolornas undervisning, vars målsättning fastställs genom normer och läroplaner. Ordnandet av skolbespisningen hör till kommunernas och skolornas ansvarsområde.
De nya rekommendationerna för skolbespisningen kommer att skickas ut till alla kommuner, grundskolerektorer, bespisningsansvariga och skolrestauranger i tryckt form. De finns tillgängliga i elekronisk form på svenska och finska på statens näringsdelegations webbplats www.mmm.fi/ravitsemusneuvottelukunta.
Ytterligare information:
Professor
Pekka Puska
tfn 040 771 5571
undervisningsråd
Marjaana Manninen
tfn 050 542 2804
generalsekreterare
Raija Kara
tfn 050 409 9860