Social och hälsovårdsministeriets förordning om vaccinationer samt om screening av smittsamma sjukdomar under graviditet (421/2004)

Social- och hälsovårdsministeriets förordning om ändring och temporär ändring av social- och hälsovårdsministeriets förordning om vaccinationer samt om screening av smittsamma sjukdomar under graviditet

Given i Helsingfors den 8 maj 2009

I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets beslut ändras i social- och hälsovårdsministeriets förordning av den 6 maj 2004 om vaccinationer samt om screening av smittsamma sjukdomar under graviditet (421/2004) 1, 2, 2 a, 4 och 5 § samt bilagan, av dem 2 § och bilagan sådan de lyder i förordning 743/2008 samt 2 a § sådan den lyder i förordning 908/2005, som följer:

1 §

De vaccin som används i det nationella vaccinationsprogrammet och de vaccinationer som ges för att skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar räknas upp i bilagan. Institutet för hälsa och välfärd ska sörja för att sällsynta vacciner, antikroppar och undersökningsämnen finns tillgängliga, om preparatet saknar en privat importör i Finland. Dessa preparat räknas upp i bilagan. Institutet för hälsa och välfärd ska skaffa sådana vacciner som inte omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet och som behövs för att förebygga de allmänfarliga och anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar som räknas upp i 2 § i förordningen om smittsamma sjukdomar (786/1986) om det nationella förebyggandet av smittsamma sjukdomar kräver det.

2 §

Personer för vilka influensa utgör ett väsentligt hot mot hälsan eller för vilkas hälsa influensavaccination är av avsevärd nytta vaccineras årligen mot influensa innan en epidemiperiod börjar. Institutet för hälsa och välfärd ska årligen bestämma vilka vaccin som används och indikationerna för vaccination. Personer som på grund av egen sjukdom löper en speciellt stor risk att insjukna i en allvarlig pneumokocksjukdom, ska ges pneumokockvaccin. Institutet för hälsa och välfärd bestämmer vilka vaccin som används och indikationerna för vaccination. Personer som löper ökad risk att bli smittade av tuberkulos ska ges BCG-vaccination. Personer som på grund av sina levnadsförhållanden löper ökad risk att få hepatit A- eller hepatit B-infektion, ska vaccineras mot hepatit. Institutet för hälsa och välfärd bestämmer indikationerna för vaccination. Vaccinationerna räknas upp i bilagan.

2 a §

Personer som bor på Åland vaccineras mot fästingburen encefalit i enlighet med de indikationer för vaccination som Institutet för hälsa och välfärd fastställer. Vaccinationen nämns i bilagan.

4 §

Institutet för hälsa och välfärd ska kontrollera omfattningen av vaccinationerna.

5 §

Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska till Institutet för hälsa och välfärd anmäla allvarliga eller oväntade biverkningar av vaccinationer på en blankett som är avsedd för ändamålet. I brådskande fall kan anmälan också göras per telefon. Även sådana biverkningar av vaccinationer som inte är allvarliga kan anmälas till Institutet för hälsa och välfärd.

Denna förordning träder i kraft den 15 maj 2009.

Bestämmelsen i 2 a § om vaccination mot fästingburen encefalit gäller till och med den 31 december 2010.

Helsingfors den 8 maj 2009

Omsorgsminister Paula Risikko och Regeringssekreterare Liisa Katajamäki


Bilaga till Social och hälsovårdsministeriets förordning 421/2004

Vaccin som skall användas i det allmänna vaccinationsprogrammet



Vaccin som skall användas i det allmänna vaccinationsprogrammet
Förkortning Vaccin
BCG tuberkulosvaccin (Bacillus Calmette‑Guérin)
DTaP‑IPV‑Hib difteri‑ (diphtheria=D), stelkramps‑ (tetanus=T), acellulärt kikhostvaccin (acellular pertussis=aP), polio‑ (IPV) och Haemophilus influenzae typ b‑vaccin (Hib)
DTaP‑IPV difteri‑ (D), stelkramps‑ (T), acellulärt kikhostvaccin (aP) och poliovaccin (IPV)
dTap difteri‑ (d), stelkramps‑ (t) och acellulärt kikhostvaccin (ap)
DT difteri‑ (D) och stelkrampsvaccin (T)
dT difteri‑ (d) och stelkrampsvaccin (T)
Hib Haemophilus influenzae typ b‑vaccin (Hib)
IPV poliovaccin som innehåller inaktiverat virus av typ 1, 2 och 3
MPR vaccin mot mässling (morbilli=M), påssjuka (parotitis=P) och röda hund (rubella=R)
HAV hepatit A‑vaccin
HBV hepatit B‑vaccin
HAV-HBV hepatit A‑ och hepatit B‑vaccin
Influensa influensavaccin
TBE vaccin mot fästingburen encefalit
Anteckningar som beskriver vaccinets antigenmängdD, T, P högre antigenmängdd, t, p lägre antigenmängd

Vaccination av barn och unga

Vaccin Ålder då vaccination rekommenderas
DTaP‑IPV‑Hib 3 mån.
DTaP‑IPV‑Hib 5 mån.
DTaP‑IPV‑Hib 12 mån.
MPR I 14‑18 mån.
DTaP‑IPV 4 år
MPR II 6 år
dtap 14‑15 år

Om vaccinationsprogrammet inte har förverkligats enligt rekommenderad tidtabell, kompletteras vaccinationsskyddet i fråga om uteblivna vaccinationsdoser genom en individuell tillämpning av programmet.I stället för DtaP‑IPV‑Hib och DTaP‑IPV‑kombinationsvaccin kan man också använda separata vaccin eller andra kombinationsvaccin, om det är medicinskt motiverat eller om dessa kombinationsvaccin inte finns att tillgå. Varje vuxen borde åtminstone ha ett skydd som består av tre stelkramps‑, difteri‑ och poliovaccinationer. Dessutom borde varje vuxen ha ett skydd som består av antingen två MPR vaccinationsdoser mot mässling, röda hund och påssjuka eller av att den vuxna har haft nämnda sjukdomar. Om det konstateras att vaccinationsskyddet hos en vuxen är bristfälligt i fråga om dessa vaccinationer, skall det kompletteras. Därefter fortsätter vaccinationerna på följande sätt.

dT revaccination är nödvändig med 10 års intervall
IPV (Polio) revaccination endast i särskilda fall i enlighet med Folkhälsoinstitutets indikationer för vaccination
Vaccinationer enligt förordningens 2 §

Följande vaccinationer ges i enlighet med de indikationer för vaccination som fastställs av Folkhälsoinstitutet:

Vaccin Ålder vid vilken vaccin kan ges
 BCG  < 1 vecka
HBV 0 dygn
HAV 12 mån.
HAV‑HBV 12 mån.
Influensa 6 mån.