Cervarix tillhandahålls i en förpackning innehållande en 0,5 ml färdigfylld spruta och en nål.
Gardasil tillhandahålls i en förpackning innehållande en 0,5 ml färdigfylld spruta med nålskyddsmekanism samt två nålar av olika längd. Användningen av nålskyddsmekanismen beskrivs i bipacksedeln.
Förvaring
Vaccinet bör förvaras vid +2...+8 oC. Vaccinet är ljuskänsligt och bör förvaras i originalförpackningen. Vaccinet förstörs vid frysning.
Sammansättning
En dos Cervarix-vaccin innehåller som immunogen 20 µg HPV typ 16 L1 protein och 20 µg HPV typ 18 L1 protein. (HPV = humant papillomvirus). En dos Gardasil-vaccin innehåller 20 µg HPV typ 6 L1 protein, 40 µg HPV typ 11 L1 protein, 40 µg HPV typ 16 L1 protein och 20 µg HPV typ 18 L1 protein. Proteinet har framställts med rekombinantmetod: Cervarix i bakulovirussystem och Gardasil i jästceller. Cervarix innehåller ett ASO4-adjuvans bestående av hydratiserad aluminiumhydroxid och 3-O-desacyl-4’-monofosforyllipid A (MPL), som används för att förbättra det terapeutiska svaret. I Gardasil är vaccinantigenerna adsorberade på ett amorft aluminiumhydroxifosfatsulfat-adjuvans.
Indikationer för vaccination
Cervarix är indicerat för prevention av utdragna infektioner av HPV typ 16 och 18 samt av förändringar i livmoderhalsens slemhinna (cervical intraepithelial neoplasia, CIN) som orsakas av sådana infektioner.
Enligt tillverkarens produktinformation lämpar sig vaccinet för vaccinering av flickor och kvinnor i åldern 10-25 år.
Gardasil är indicerat för prevention av utdragna infektioner av HPV typ 6, 11, 16 och 18 samt av externa genitala vårtor (kondylom) och slemhinneförändringar i livmoderhalsen (cervical intraepithelial neoplasia, CIN) eller de yttre könsorganen (vulval intraepithelial neoplasia, VIN) som orsakas av sådana infektioner.
Enligt tillverkarens produktinformation lämpar sig vaccinet för vaccinering av barn och ungdomar i åldern 9-15 år och kvinnor i åldern 16-26 år.
Användning och hantering
Sprutan bör omskakas väl direkt innan användning. Före omskakning kan vaccinet se ut som en klar vätska med en vit fällning. Efter omskakning är vaccinet en vit, grumlig vätska av jämn kvalitet.
Dosering och administreringssätt
Vaccinet ges som intramuskulär injektion (i.m.) med hjälp av en tillräckligt lång nål. Cervarix-vaccinets tillverkare rekommenderar att vaccinet injiceras i deltamuskeln. Gardasil-vaccinets tillverkare rekommenderar att man använder den 23G-nål som ingår i förpackningen och injicerar vaccinet i överarmens deltamuskel eller yttre lårmuskelns främre övre del.
En vaccinationsserie består av tre separata doser om 0,5 ml var. Cervarix ges enligt tidtabellen 0, 1 och 6 månader. Gardasil ges enligt tidtabellen 0, 2 och 6 månader. Om tidtabellen för Gardasil-vaccineringen måste ändras, bör den andra dosen ges tidigast en månad efter den första dosen, och den tredje dosen tidigast tre månader efter den andra dosen. Alla tre doserna bör ges inom loppet av ett år.
Beträffande tidpunkten för och behovet av eventuell boostervaccinering finns än så länge ingen forskningsbaserad kunskap.
Säkerhets-, immunogenicitets- och effektdata avseende utbytbarhet mellan olika HPV-vacciner saknas.
Skyddseffekt
Vaccinet skyddar mot infektioner som orsakas av HPV av de typer som vaccinet innehåller. Forskningsbaserad kunskap om vaccinets skyddseffekt mot livmoderhalscancer finns ännu inte att tillgå.
Effekten av Cervarix-vaccinet har utvärderats i två studier, där kvinnor i åldern 15-25 fick tre doser av vaccinet. I den första studien deltog endast kvinnor som vid studiens början inte var HPV-infekterade. Vaccinets skyddseffekt mot HPV 16/18-infektioner var 97 %; mot utdragna infektioner var skyddseffekten 94 % vid uppföljning efter 6 månader och 100 % vid uppföljning efter 12 månader. Vaccinets skyddseffekt mot förändringar i livmoderhalsens slemhinna (CIN) orsakade av HPV 16/18 var 100 %.
I den andra studien ingick även sådana kvinnor som vid studiens början var infekterade med ett onkogent humant papillomvirus eller hos vilka konstaterades lindriga cellförändringar i cellprov från livmoderhalsen. I denna studie hade vaccinet en skyddseffekt om 90 % mot måttliga förändringar i livmoderhalsens slemhinna (CIN2+) orsakade av HPV typ 16 och/eller 18.
Cervarix har visad immunogenicitet och säkerhet i åldersgruppen flickor i åldern 10-14 år, men beträffande vaccinets effekt i denna åldersgrupp finns inga publicerade forskningsdata.
Effekten av Gardasil-vaccinet har utvärderats i studier där kvinnor i åldern 16-26 år fick tre doser av vaccinet. Uppföljningen av effekten gjordes i samband med vaccineringarna och ytterligare en månad efter den tredje dosen. Hos kvinnor som inte var HPV 16/18-infekterade före den första vaccindosen hade vaccinet en skyddseffekt om 98 % mot måttliga och starka förändringar i livmoderhalsens slemhinna och mot adenocarcinoma in situ-förändringar. Skyddseffekten mot alla former av förstadier till livmodershalscancer var 27 %.
Då man även inkluderade dem som var HPV-infekterade vid studiens början samt räknade antalet fall med början en månad efter den första dosen, blev resultatet att skyddseffekten av Gardasil när det gäller HPV 6/11/16/18-relaterade förändringar i livmoderhalsens slemhinna och adenocarcinoma in situ-förändringar uppgick till 44 %. Skyddseffekten mot alla former av förstadier till livmodershalscancer var 17 %.
Gardasil har visad immunogenicitet och säkerhet i åldersgruppen flickor och pojkar i åldern 9-15 år, men beträffande vaccinets effekt i denna åldersgrupp finns inga publicerade forskningsdata.
Biverkningar
Till HPV-vaccinernas typiska biverkningar hör rodnad, svullnad och smärta vid injektionsstället samt feber och allmänna symtom som huvudvärk, muskelvärk och trötthet. Andra biverkningar är symtom från mag-tarmkanalen inklusive kräkning, illamående, diarré och buksmärta samt klåda, utslag och urtikaria. Andra biverkningar såsom yrsel är relativt ovanliga.
Försiktighetsmått och kontraindikationer
Allmänna kontraindikationer. Gravida kvinnor bör inte vaccineras. Vid studier med samtidig administrering (på olika injektionsställen) av Gardasil och hepatit B-vaccin (HBV) påverkades varken de aktuella HPV-antikroppsnivåerna eller andelen vaccinerade som erhöll en skyddande nivå av HBs-antikroppar (>10 mIU/ml). Däremot var HBV-antikroppsnivåerna (GMT) lägre för dem som fick båda vaccinerna samtidigt än för dem som fick enbart HBV-vaccin. Den kliniska betydelsen av denna iakttagelse är inte känd.
Tilläggsinformation
HPV av typerna 6, 11, 16 och 18 orsakar 35-50 % av alla lindriga förändringar i livmoderhalsens slemhinna. HPV typ 16 och 18 orsakar cirka 70 % av alla måttliga och starka förändringar i livmoderhalsens slemhinna hos unga kvinnor samt cirka 70 % av alla måttliga och starka förändringar i slemhinnan i de yttre könsorganen och slidan. Måttliga och starka förändringar i livmoderhalsens slemhinna betraktas som förstadier till invasiv livmoderhalscancer. En del av dessa förändringar läker dock av sig själv. HPV av typ 6 och 11 orsakar 90 % av alla fall av genitala vårtor på de yttre könsorganen.
För att maximal effekt mot de HPV-typer som ingår i vaccinet ska uppnås, bör vaccinet ges före den sexuella debuten.
De HPV-antikroppsnivåer som vid kliniska studier har uppnåtts med hjälp av vacciner är högre än de antikroppsnivåer som utvecklas som följd av en naturlig infektion. En boosterdos som gavs fem år efter det att Gardasil-vaccineringarna inleddes gav upphov till antikroppsnivåer som var högre än de HPV-antikroppsnivåer som konstaterades efter den ursprungliga serien om tre vaccindoser.
Vaccinet saknar terapeutisk effekt. Vaccinet skyddar inte dem som redan är infekterade mot eventuella förändringar som orsakas av infektionen.
Vaccinet ersätter inte screening för livmoderhalscancer (Papa-prov).