Kontraindikationer mot vaccinering


Verkliga kontraindikationer mot vaccinering

Världshälsoorganisationens europeiska expertgrupp har gjort en förteckning över verkliga respektive förmodade kontraindikationer mot vaccinering.

suomi/osastot/roko/images/nelja_punnusta_verkkoon.jpg

Tabell över verkliga kontraindikationer mot vaccinering (tabell 6)

Situationer som inte utgör kontraindikationer mot vaccinering (tabell 7) 


Kraftig överkänslighet mot någon vaccinkomponent

Ett vaccin som orsakat en påvisad anafylaktisk reaktion ska som regel inte ges fler gånger. Undantaget är dT-vaccin, som får ges som boostervaccinering i det skede då antikroppsnivåerna har sjunkit under skyddsnivån. Man bör komma överens med den behandlande läkaren om nödvändiga försiktighetsåtgärder.

Se även

Anafylaxi och andra allergiska reaktioner

Allvarlig reaktion på tidigare vaccindos

Det kan vara motiverat att avstå från att vaccinera, om samma vaccin tidigare har orsakat en anafylaktisk reaktion, encefalit, encefalopati eller kramper utan feber.

Alla allvarliga vaccinationsbiverkningar ska rapporteras till THL:s vaccinavdelning.

Patienter som är under utredning för krampsjukdom

Om patienten har en neurologisk sjukdom som ännu är under utredning eller uppvisar en progredierande symtombild, bör läkaren överväga att vänta med att vaccinera med ett vaccin som innehåller en kikhostekomponent tills diagnosen är klar och symtombilden har stabiliserats. En neurologisk sjukdom som befinner sig i en stabil fas utgör inte någon kontraindikation mot vaccinering.

Vid risk för att en vaccination kan bli avsevärt fördröjd är det tillrådligt att konsultera THL:s vaccinsäkerhetsläkare om hur vaccinationsprogrammet bör genomföras.

Mer information om kramper efter en vaccination

Störningar i immunsystemet

Vacciner som innehåller levande, försvagade virus eller bakterier är med vissa undantag kontraindicerade för personer med allvarliga immunbristtillstånd. Övriga vacciner kan ges i vanlig ordning, men de kan ha sämre effekt än normalt.

Mer information om vaccinering av personer med immunbrist

Graviditet

Vid graviditet är det vanligen inte rekommenderat att vaccinera, utom i vissa fall. En pågående graviditet utgör en relativ kontraindikation mot vaccination, eftersom risken för fostret närmast är teoretisk.

I många länder används vacciner med inaktiverade mikroorganismer och renade antigener (t.ex. stelkrampsvaccin i många utvecklingsländer och influensavaccin i USA) även under pågående graviditet.

Feber eller infektionssjukdom med feber

Om den som ska vaccineras har feber eller en infektionssjukdom med feber bör man vänta med vaccineringen.

En infektionssjukdom förvärras inte av en vaccinering och försämrar inte heller immunsvaret vid vaccinering med vacciner som innehåller inaktiverade mikroorganismer eller renade antigener. Däremot är det åtminstone teoretiskt möjligt att immunsvaret på vacciner som innehåller levande, försvagade mikroorganismer kan försämras som en följd av en infektionsinducerad ökning av interferonproduktionen.

Det kan också vara svårt att skilja mellan akuta infektionssymtom och möjliga vaccinationsbiverkningar, vilket kan försvåra bedömningen av eventuella biverkningar.

Vacciner som innehåller inaktiverade mikroorganismer eller renade antigener kan ges redan under konvalescensen, så snart patienten är feberfri. En lindrig infektion, t.ex. snuva eller öroninflammation, utgör inte någon kontraindikation mot vaccinering.

I epidemisituationer utgör inte ens en allvarlig infektion någon kontraindikation mot vaccinering.