Texten uppdatedad i sin helhet 28.10.2010
Uppgifter om handelsnamn och innehavare av försäljningstillstånd för de vaccinpreparat som finns att tillgå i Finland under vaccinationssäsongen 2010–2011:Influvac, Solvay Biologicals B.V., Holland – ingår i det nationella vaccinationsprogrammet
Fluarix, GlaxoSmithKline Biologicals, Belgien – ingår i det nationella vaccinationsprogrammet
Flupar-vaccin, Orion Abp, Finland
Vaxigrip, Sanofi Pasteur MSD, Belgien
Intanza, Sanofi Pasteur MSD, Frankrike
Förvaras vid +2–+8 °C. Får inte frysas.
Vaccinerna är förpackade i endossprutor på 0,5 ml, med undantag för Intanza, som är förpackat i endossprutor på 0,1 ml.
Säsongsinfluensavaccinerna innehåller inga levande smittämnen.
Epidemiska virus förändras snabbt, varför Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) varje vår fattar beslut om vaccinsammansättningen för nästa influensasäsong. Beslutet baserar sig på de rekommendationer som getts av WHO. Vid produktionen av säsongsinfluensavacciner används två influensavirus av typ A (subtyper av H1N1 och H3N2) och ett influensavirus av typ B. Virusen framodlas i befruktade hönsägg, varefter de renas och sönderdelas samt inaktiveras med formaldehyd.
De färdiga vaccinerna består antingen av virusfragment (Fluarix, Vaxigrip och Intanza) eller av renade ytantigener, hemagglutinin och neuraminidas (Influvac och Flupar). Den immunogena komponenten i en dos (0,5 ml) säsongsinfluensavaccin består av minst 15 µg hemagglutinin av varje enskilt virus, med undantag av Intanza, som innehåller 9 µg hemagglutinin per dos (0,1 ml). Säsongsinfluensavaccinerna innehåller minimala rester av äggalbumin och små rester av formaldehyd.
Influensavaccineringen hör till det nationella vaccinationsprogrammet och är avgiftsfri för sådana persongrupper för vilka influensa utgör ett väsentligt hot mot hälsan eller för vilkas hälsa influensavaccination är av avsevärd nytta ( tabell 28). Sedan 1980 har personer som hör till de medicinska riskgrupperna haft rätt till vaccinering mot säsongsinfluensa inom ramen för det nationella vaccinationsprogrammet. Rätten till avgiftsfri vaccinering utsträcktes 2002 till alla som fyllt 65 år, eftersom risken att insjukna i svår influensa ökar ju äldre man blir, oavsett om man har en konstaterad grundsjukdom eller inte. Sedan 2007 erbjuds avgiftsfri influensavaccinering även till alla friska barn i åldern 6–35 månader. Från och med hösten 2010 erbjuds säsongsinfluensavaccin även till gravida kvinnor och till en del av personalen inom social- och hälsovården, bl.a. personal som vårdar infektionspatienter, äldre patienter och patienter med nedsatt immunförsvar.
Till de medicinska riskgrupperna hör personer för vilka influensa utgör ett väsentligt hot mot hälsan. Avgiftsfritt vaccin kan efter övervägande ges även till andra personer som på grund av sjukdom har avsevärd nytta av det. Beslut om avgiftsfri vaccinering kan fattas av hälsovårdare, sjukskötare eller läkare. Det är viktigt att väga nyttan av en vaccinering mot den hälsorisk ett insjuknande i influensa skulle innebära med hänsyn till personens grundsjukdom eller hälsotillstånd. Exempel på vaccinationsindikationer är:
Vaccinering mot säsongsinfluensa kan vara motiverat även för personer som inte hör till dem som har rätt till avgiftsfri vaccinering enligt det nationella vaccinationsprogrammet. För friska personer i arbetsaktiv ålder är olägenheterna av att insjukna i säsongsinfluensa betydligt mindre än för t.ex. dem som tillhör de medicinska riskgrupperna. Eftersom vaccinets säkerhet är betryggande kan det dock vanligen ges också till friska personer i arbetsaktiv ålder som önskar skydda sig mot säsongsinfluensa. I detta sammanhang är det dock skäl att påminna om att influensavaccin inte är något allmänt förkylningsvaccin. Säsongsinfluensavaccin skyddar endast mot den sjukdom som orsakas av säsongsinfluensavirus.
De som inte har rätt till avgiftsfria vaccineringar får köpa sitt säsongsinfluensavaccin mot läkarrecept på apotek. För importen och leveransen av dessa vacciner svarar de importörer och läkemedelsgrossister som företräder vaccinproducenterna.
Vaccinerna består av en klar, färglös lösning som är färdig för användning.
Institutet för hälsa och välfärd rekommenderar en engångsdos på 0,5 ml för alla åldersgrupper.
Vacciner som är förpackade i engångssprutor på 0,5 ml (Influvac, Fluarix, Flupar och Vaxigrip) bör ges i en muskel (intramuskulärt, i.m.) eller under huden (subkutant, s.c.). Dessa vacciner är avsedda för personer i åldern 6 månader eller äldre.
Vaccinpreparatet Intanza, som är förpackat i engångssprutor på 0,1 ml, bör ges i huden (intradermalt, i.d.). Intanza är avsett för personer i åldern 18–59 år.
Vaccinationerna ska helst ges innan säsongsinfluensaepidemin har börjat. Det är visserligen inte farligt att ge vaccinet först när epidemin redan har brutit ut, men man bör minnas att skyddet är fullt utvecklat först omkring två veckor efter vaccinationen.
För barn i åldern 9 år eller äldre och för vuxna personer räcker det med en (1) dos vaccin per säsong. Barn under 9 år som inte tidigare har vaccinerats mot säsongsinfluensa behöver två doser. Den andra dosen bör ges ungefär en månad efter den första.
Vid de vaccinationer som ges under influensasäsongen 2010–2011 beaktas en tidigare erhållen pandemivaccinering på följande sätt:
Se tabell över rekommenderat antal doser för barn under 9 år ( tabell 38).
Vaccinpreparatet Intanza, som är förpackat i engångssprutor på 0,1 ml, bör ges i huden (intradermalt, i.d.). Intanza är avsett för personer i åldern 18–59 år.
Närmare uppgifter om Intanza och doseringen av detta vaccin finns i produktresumén.
Effekten av säsongsinfluensavaccinet varierar från säsong till säsong. Effekten beror på hur väl antigenstrukturen hos de vaccinstammar som ingår i vaccinet motsvarar antigenstrukturen hos epidemivirusen. Effekten påverkas också av de vaccinerades grundimmunitet mot epidemivirusen och graden av smittexponering. I de medicinska riskgrupperna och bland personer som fyllt 65 år har det visat sig att behovet av sjukhusvård på grund av säsongsinfluensa tack vare vaccinationerna har minskat med i genomsnitt 40–70 procent.
Det tillförlitligaste sättet att mäta effekten av ett influensavaccin är att jämföra förekomsten av laboratorieverifierade influensainfektioner bland vaccinerade och ovaccinerade. En sådan undersökning genomfördes på 1990-talet i Holland. Undersökningspopulationen bestod av äldre personer av vilka hälften fick säsongsinfluensavaccin och hälften placebovaccin. I den grupp som fick säsongsinfluensavaccin insjuknade hälften så många i influensa som i placebogruppen.
Säsongsinfluensavaccinets effekt på barn i olika åldrar har utretts i flera olika studier. I de studier där man uppnådde den bästa effekten lyckades man med hjälp av vaccineringarna förebygga säsongsinfluensa i nio fall av tio. Förekomsten av öroninflammation under influensasäsongen har varit ända upp till en tredjedel lägre bland vaccinerade barn än bland ovaccinerade.
Säsongsinfluensavaccinerna kan inte orsaka vare sig influensa eller förkylning, eftersom de inte innehåller några levande virus. Trots det kan vaccineringen orsaka lindrig sjukdomskänsla, muskel- och ledvärk eller allmänsymtom (t.ex. temperaturstegring, feber, retlighet, illamående och huvudvärk).
Säsongsinfluensavaccinationen tolereras vanligen väl. De anmälningar som gjorts till vaccinationsbiverkningsregistret har för det mesta gällt reaktioner i den kroppsdel där vaccinationen har getts samt feber och hudsymtom av olika slag. Ytterst få fall av ledinflammation, övergående trombocytopeni eller neurologiska besvär finns beskrivna.
Eventuella lokala symtom på injektionsstället, liksom värk och feber, kan behandlas med febernedsättande och smärtstillande läkemedel.
Mer information om biverkningar
Allmänna kontraindikationer vid vaccinering
Säsongsinfluensavaccin får inte ges till personer som vid en tidigare vaccinering har fått en omedelbar, livshotande allergisk reaktion (anafylaxi) av vaccinet eller någon av dess beståndsdelar.
Vaccinerna innehåller minimala rester av äggalbumin (mindre än ett mikrogram per vaccindos). Risken för en egentlig allergisk reaktion av allvarlig art är därför mycket liten, trots att vaccinet ges som injektion. Det är möjligt att personer som är allergiska mot ägg kan få någon form av överkänslighetssymtom av vaccinet, men de flesta av dem får inga symtom alls.
Vid infektioner med feber bör vaccineringen uppskjutas tills patienten har tillfrisknat.
Säsongsinfluensavaccin kan ge skydd bara mot sådana sjukdomar som orsakas av influensavirus av typ A eller B. Under hela epidemisäsongen, liksom under själva epidemin, förekommer alltid ett stort antal luftvägsinfektioner som orsakas av andra virus, (t.ex. RS-virus och parainfluensavirus) som vaccinet inte har någon effekt på. Influensavirusen förändras – ofta redan under loppet av en epidemisäsong – i så stor utsträckning att den internationellt rekommenderade vaccinsammansättningen inte alltid fungerar optimalt överallt i världen. THL:s influensalaboratorium tillhandahåller uppdaterad information om influensasituationen.
THL:s kommunala vaccinkunder får varje höst utan särskild beställning leveranser av de influensavacciner som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet.