Pneumokocken ( Streptococcus pneumoniae ) är den vanligaste orsaken till invasiva bakterieinfektioner (bakteriemier, meningiter) i Finland. Pneumokocker är också den vanligaste orsaken till lunginflammation och bihåleinflammation samt till mellanöroninflammation hos småbarn. Över 90 olika serotyper av pneumokockbakterien har identifierats. De vacciner som utvecklats mot de vanligaste av dessa serotyper skyddar mot flera olika stammar, medan en genomgången pneumokocksjukdom skyddar enbart mot den serotyp som sjukdomen orsakades av.
Till registret över smittsamma sjukdomar anmäls årligen 550-800 odlingsverifierade fall av invasiva pneumokockinfektioner. Antalet har ökat stadigt under det senaste årtiondet, vilket delvis kan bero på ökad provtagning för blododling. Av de fall som gäller barn under 5 år är 5-10 % hjärnhinneinflammationer. Incidensen av allvarliga pneumokocksjukdomar är störst bland småbarn och bland äldre personer. Årligen anmäls cirka 100 fall av invasiva pneumokockinfektioner hos barn under 5 år. Den verkliga incidensen av pneumokockbakteriemier hos barn är sannolikt betydligt högre. Ungefär en tredjedel av alla fall av invasiv sjukdom konstateras bland personer som är äldre än 65 år och ungefär hälften av fallen bland personer i arbetsaktiv ålder. ( Bild 14).
Avsaknaden av diagnostiska metoder försvårar fastställandet av den exakta incidensen av blododlingsnegativa lunginflammationer orsakade av pneumokocker. I ett finländskt populationsbaserat material var den årliga incidensen av pneumokocklunginflammationer hos barn under fem år 8,6 fall per 1 000 barn, dvs. cirka 2 500 fall av lunginflammation per år. Hälften av barnen behövde sjukhusvård. Enligt populationsbaserade studier orsakar pneumokocker årligen 15 000-25 000 fall av lunginflammation bland den vuxna befolkningen i Finland.
Pneumokockorsakade lunginflammationer och allmäninfektioner hör vid sidan av influensa till de dödligaste infektionssjukdomarna i de rika länderna. Mortaliteten bland vuxna patienter är 10-20 %. Så gott som alla dödsfall i pneumokocksjukdomar drabbar antingen äldre personer eller personer i arbetsaktiv ålder med predisponerande grundsjukdom. Hos friska personer i arbetsaktiv ålder är rökning den viktigaste enskilda riskfaktorn för pneumokocksjukdom. Dödsfall på grund av invasiva infektioner är ovanliga hos barn, men pneumokockmeningit hos barn leder till hörselskador i en tredjedel av fallen trots adekvat behandling.
Ungefär 70 % av alla barn drabbas av minst en mellanöroninflammation och cirka 20 % av mer än tre mellanöroninflammationer före 2 års ålder. Det totala antalet fall av mellanöroninflammation bland barn under 2 år beräknas uppgå till 130 000 per år, och av dessa beräknas 25-50 % vara orsakade av pneumokocker.
Över tjugo länder i Europa har redan tagit in PCV-vaccin i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. I Finland har Institutet för hälsa och välfärd rekommenderat att vaccinet tas in i vaccinationsprogrammet för små barn. Beslut i saken fattas av social- och hälsovårdsministeriet. Pneumokockvaccin kan tas in i vaccinationsprogrammet från år 2010, om anslag för ändamålet tas in i statsbudgeten.
I Holland ges fyra doser och i England och Norge tre doser PCV inom ramen för det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Båda dessa vaccinationsscheman har lett till en snabb minskning av antalet fall av allvarlig pneumokocksjukdom bland små barn. I USA har man därtill noterat en avsevärd minskning av antalet fall av allvarliga pneumokocksjukdomar bland ovaccinerade vuxna. Detta beror sannolikt på att svalgbärarskapet för vaccinserotyper har minskat bland småbarnen, vilket har minskat smittspridningen till ovaccinerade barn och vuxna. Den vuxna befolkningen skyddas genom den flockimmunitet som uppstår när man vaccinerar barnen. Ur ett folkhälsoperspektiv kan flockimmuniteten rentav ha större betydelse än det direkta skyddet för de vaccinerade. I USA har det indirekta skydd för den vuxna befolkningen som åstadkommits genom vaccineringen av barn lett till tydliga kostnadsbesparingar för hälso- och sjukvården. Någon motsvarande flockeffekt uppstår inte vid användning av det PPV-vaccin som rekommenderas för äldre personer.
En annan effekt på befolkningsnivå som pneumokockvaccinering i stor skala kan ge upphov till är serotypsskifte (serotype replacement). Denna effekt innebär en ökning av förekomsten av infektioner orsakade av icke-vaccinserotyper (serotyper som inte ingår i vaccinet). Fenomenet har observerats i USA, men har åtminstone hittills inte haft några betydande konsekvenser för folkhälsan.
I Finland inleds våren 2009 en omfattande befolkningsstudie i syfte att söka svar på de ovan nämnda frågorna. I studien utreds pneumokockvaccineringens effekter bland vaccinerade och ovaccinerade (flockeffekten) med avseende på bl.a. allvarliga pneumokocksjukdomar, lunginflammation och mellanöroninflammationer. I studien jämför man också effekterna av ett vaccinationsprogram med tre respektive fyra doser. Målet är att studien ska omfatta 90 000 barn.