Imovax Polio; Aventis Pasteur MSD, Belgium.
Vaccinet är förpackat i endosampuller. Poliovaccin Novum tillhandahålls i förpackningar om 50 ampuller, Imovax Polio i förpackningar om 20 endossprutor utan kanyl.
Båda preparaten förvaras vid +2...+8 oC.
I Finland används poliovaccin från två olika tillverkare. Båda preparaten innehåller renat poliovirus av tre olika serotyper, framställda på odling av apnjurceller och inaktiverade med formalin. Som hjälpsubstanser används formaldehyd och fenoxietanol. I Finland används inte OPV (oral polio vaccine, peroralt vaccin framställt på levande försvagade poliovirus).
Vaccinet är avsett för förebyggande av polio hos personer som inte har vaccinerats med kombinationsvaccin innehållande polioantigener.
Vaccinet är färdigt för användning. Färgen är antingen gulröd (Poliovaccin Novum) eller en färglös klar vätska (Imovax Polio).
Vaccinerna (1 ml Poliovaccin Novum eller 0,5 ml Imovax Polio) ges under huden (s.c.) eller intramuskulärt (i.m.). Vaccineringarna genomförs enligt det allmänna vaccinationsprogrammet. Om barnet inte har vaccinerats enligt den normala tidtabellen måste man komma ihåg att det krävs tre vaccindoser för att ge ett varaktigt polioskydd, om man inleder vaccinationsserien vid ett års ålder eller senare. Man bör sträva efter att hålla ett intervall på två månader mellan första och andra dosen, och minst ett halvt år mellan senare doser. Också barn som har fått fler än två doser före sex månaders ålder skall vaccineras t.ex. vid 12-24 månader och sex år.
Peroralt poliovaccin ger samma skyddseffekt som injicerbart poliovaccin. Extra doser kan övervägas för invandrarbarn från smittriskländer, där vaccinationstäckningen och vaccinkvaliteten ofta är mycket varierande.
Den finländska befolkningen har ett gott skydd mot polio. Den som har fått grundvaccinationsserien behöver inte några boosterdoser i Finland. Den som tänker resa till ett område där det finns risk för poliosmitta bör överväga en boostervaccinering, om det är mer än 5 år sedan senaste dos. Barn som inte har fått sina programenliga tre doser och riskerar att utsättas för poliosmitta kan vaccineras enligt en snabbare tidtabell, med iakttagande av ovan nämnda intervall.
Vaccinet ger ett mer än 95-procentigt skydd redan efter två doser. För att åstadkomma ett bestående skydd bör man dock ge ytterligare doser på ovan beskrivet sätt.
Studier visar att lokala symtom utvecklas hos fyra procent och feber (över 38,5 oC) hos fem procent av barn i rådgivningsåldern.
Allmänna kontraindikationer.
I Finland används inaktiverade poliovirusvacciner (IPV, Salk). Vaccinerna åstadkommer höga antikroppshalter och skyddar mot polio som orsakar förlamning, men skyddar inte nödvändigtvis mot poliovirussmitta. En vaccinerad person kan fungera som spridare av poliovirussmitta utan att insjukna själv. Grundvaccinationstäckningen bör därför vara så hög som möjligt för att ge befolkningen ett säkert skydd mot polio. Enligt den senaste vaccintäckningsstudien var genomförandet av poliovaccineringen på rådgivningarna mer än 95-procentigt i fråga om barn födda i Finland år 1999.
I de flesta länder används peroralt OPV-vaccin i stället för IPV-preparat. OPV (oral polio vaccine, Sabin) innehåller levande försvagade poliovirus. Det ger ett gott skydd även mot poliovirussmitta, och förhindrar spridningen av poliovirus. Nackdelen är att OPV-vaccinet kan ge upphov till vaccinpolio (vaccine associated paralytic poliomyelitis, VAPP), en mycket sällsynt men allvarlig biverkning som förekommer i cirka ett fall per 500 000 förstadoser. Vid senare doser är risken betydligt mindre. Om vaccinationstäckningen för OPV minskar signifikant, kan vaccinviruset utveckla samma förmåga att sprida sig inom befolkningen som vildvirusstammar har. Ett dylikt vaccinframkallat cirkulerande poliovirus (cVDPV) har orsakat åtminstone fyra utbrott av polio med förlamningssymtom, senast 2000-2002 på ön Hispaniola (Haiti) i Karibiska havet samt på Filippinerna och Madagaskar.
I början av 1960-talet hade polion utrotats i Finland med hjälp av ett heltäckande barnvaccineringsprogram och en kampanj för vaccinering av vuxenbefolkningen. 1984-1985 drabbades Finland av en polioepidemi förorsakad av ett virus av serotyp 3. Epidemin ledde till tio diagnosticerade fall av polio med neurologiska symtom. För att hejda epidemin ordnades en vaccinationskampanj, under vilken 95 % av befolkningen fick OPV (peroralt poliovaccin). Efter epidemin byttes det gamla IPV-preparatet ut mot det nuvarande, effektivare preparatet. Efter 1985 har polio inte påträffats i Finland (se bild 8).
Världshälsoorganisationens mål var att polion skulle vara utrotad (eradikerad) i hela världen före år 2000. Vid sidan av normala vaccinationer infördes i många länder även årliga OPV-kampanjer (National Immunization Days). Trots framgångarna med detta program förekom det i början av år 2004 fortfarande vildvirusstammar i åtminstone Indien, Pakistan och Afghanistan samt i Egypten, Nigeria och Niger. En kraftig nedgång i vaccinationstäckningen i Nigeria ledde till polions återkomst 2003 i många afrikanska länder, i form av enskilda sjukdomsfall och mindre utbrott ( www.polioeradication.org).